1 maj 2020 införde regeringen Stefan Löfven samt övriga partier inom dåvarande Januariavtalet tre kronor i skatt per plastkasse i butikens kassa, efter ett initativ från Liberalerna. Syftet var, enligt januaripartierna, att nå upp till EU:s direktiv om hur många plastkassar en privatperson bör förbruka per år.

Under valrörelsen kritiserade partierna inom nuvarande regeringsunderlag denna skatt. Det har bland annat lyfts att skatten lett till ökad försäljning av plastpåsar på rulle och att butikspåsar som är gjorda av ett mer miljövänligt material omfattas av skatten. Ändå fanns ingen slopad plastpåseskatt med när finansminister Elisabeth Svantesson (M) nyligen presenterade budgeten.

Inom näringslivet råder besvikelse.

– Vi har tolkat regeringen som att den verkligen vill titta på klimatområdet utifrån vad som är effektivt. Och plastpåseskatten är inte ett effektivt styrmedel vad gäller klimatomställning, säger Nils Hannerz, näringspolitisk chef på branschorganisationen Ikem, till Dagens industri.

Liberalerna, som alltså var med och införde plastpåseskatten, har ingen bra förklaring till varför den finns kvar i Tidöavtalet. Möjligen har man helt enkelt glömt bort den, spekulerar L:s ekonomiskpolitiska talesperson Carl B Hamilton.

– Att sätta ihop en statsbudget, det är en otroligt krävande och omfattande uppgift. Plastpåseskatten var väl inte det som låg högst upp på prioriteringslistan, någon har ju uppenbarligen glömt bort den, säger Hamilton till Expressen.

Carl B Hamilton säger sig dock inte ha för avsikt att driva på för avskaffad plastpåseskatt.

– Jag tycker inte att den (frågan) är tillräckligt intressant, säger han till tidningen.