”Hur länge ska de politiska partierna ducka om den sista friheten?” Det frågar sig biskop emerita Tuulikki Koivunen Bylund tillsammans med kända namn som PC Jersild, Björn Ulvaeus och Georg Klein på DN Debatt.
Att en före detta biskop och representant för kyrkan öppet pläderar för dödshjälp har väckt reaktioner och frågor på sociala medier. Till Världen idag säger Koivunen Bylund att hon haft en tydlig ståndpunkt i frågan länge och öppet tagit upp det redan i sitt herdabrev som biskop.
– Jag tror på en Gud som är kärlekens gud, jag har väldigt svårt att se att den guden skulle vara så grym och önska att en del människor ska ha ett helvete före sin död.
Koivunen Bylund understryker att hon är mycket positiv till den palliativa vården men tycker inte att det finns en motsättning mellan den och dödshjälp.
Många troende menar ju att människor inte ska sätta sig över liv och död?
– Granskar man det argumentet så gör ju sjukvården det redan när man behandlar människor för att hålla dem vid liv, ibland mot deras vilja.
I Belgien och Nederländerna finns oroande rapporter om ett sluttande plan där det blir allt lättare att få dödshjälp, även för icke livshotande besvär, och för barn. Koivunen Bylund menar att en utredning i frågan skulle kunna titta närmare på dessa risker.
– De som förespråkar dödshjälp både i delstater i USA och på andra platser ser inte den utvecklingen, men det är väl jättebra om man genom en utredning kan ta reda på om det finns risk för ett sluttande plan eller inte.
Det är flera som svarat på debattörernas utspel.
”Alla människor i Sverige ska kunna känna sig säkra på att forskning och vård är helt inriktade på att bota, lindra och värna livet – oavsett om man har en funktionsnedsättning eller inte. Det som framför allt behövs är livshjälp – inte dödshjälp!”
Det skriver Rasmus Isaksson, förbundsordförande på DHR, en organisation för personer med nedsatt rörelseförmåga, och Maria Johansson, ordförande för Lika unika, i en replik i DN.
Och i en intervju i tidningen varnar läkaren Johan Frostegård för konsekvenserna av att införa dödshjälp.
– Risken är att dödshjälp blir en lönsam affär där vårdinstitutioner samtidigt blir av med svårt sjuka och vårdkrävande patienter. Vi är långt ifrån där nu, men om porten öppnas på glänt ...
Han menar att dödshjälpsanhängare aldrig tar upp frågan om hur det känns för den som ska skriva ut receptet på en ”dödsdrog” och därmed medverka till att någon tar sitt liv.
– Att räkna med ”samvetsfrihet” när det gäller dödshjälp, det vill säga att man som läkare eller sjuksköterska kan få slippa medverka, går inte. Det blir personal som i en stressig vardag ska fatta beslutet och avgöra vem som har rätt att dö. Jag tror inte på den idén.
Svenska kyrkan har en annan linje än den som förre biskopen ger uttryck för. Cristina Grenholm, kyrkosekreterare och chef för sekretariatet för teologi och ekumenik vid Svenska kyrkans kansli, berättar:
– Senast kyrkan fattade ett formellt beslut i frågan var på kyrkomötet 2008 då det fanns en motion om att utreda eutanasi. Då blev slutsatsen att det inte fanns anledning att ompröva vår hållning som är att värna människovärdet, och att vi ställer oss tveksamma till aktiv dödshjälp. Kyrkan har inte sedan dess gjort något nytt offentligt ställningstagande, däremot finns enskilda personer som tar ställning.
Cristina Grenholm säger att man följer frågan precis som man gör med många andra.
– Det är klart att diskussioner förekommer på olika håll, men inget som funnit vägen in i våra beslutsprocesser.