I dag fungerar Auschwitz som ett minne över den systematiska utrotning som ägde rum i södra Polen – och på dagen 75 år senare samlas en stor del av världens politiska ledare för att minnas och hedra offren för Förintelsen.

Minnesdagen på plats i Auschwitz inleddes med tal av Polens president Andrzej Duda.

– Det har gått 75 år sedan slutet av den monstruösa och hemska mardröm som utspelade sig på den här platsen under fem år, sade han från scenen.

Nedanför honom på de främsta raderna satt de runt 200 Förintelseöverlevarna som tagit sig till Auschwitz för att närvara under minneshögtiden. De bar randiga näsdukar och mössor som påminner om de kläder som många av dem blev tilldelad av nazisterna inne lägret.

Vi får aldrig glömma vad som hände på den här platsen, sade Andrzej Duda.

– Sanningen om Förintelsen, och sanningen om Auschwitz måste bestå. Jag tackar alla er överlevare som är här i dag, och må minnet av Förintelsens offer leva kvar för alltid.

Statsminister Stefan Löfven, kronprinsessan Victoria och riksdagens talman Andreas Norlén är på plats för Sveriges räkning.

Minnesceremonin i Auschwitz som inleddes strax före klockan 16 på måndagen avslutades med en ljusceremoni i Birkenau klockan 17.

FN deklarerade 2005 den 27 januari som internationell minnesdag för Förintelsens offer, och sedan 2001 har den även varit nationell minnesdag i Sverige.

I Sverige hålls en rad manifestationer för att uppmärksamma dagen.

I Stockholm arrangerar Forum för levande historia en minnesceremoni på Raoul Wallenbergs torg, där bland andra Tobias Rawet, som överlevde Ravensbrück-lägret som barn, deltar och inrikesminister Mikael Damberg håller tal. Judiska församlingen i Stockholm högtidlighåller dagen i Stora synagogan.

I Malmö högtidlighålls dagen av Judiska församlingen och Judiska kulturföreningen 1945. Även Romska rådet och Romska kulturcentret håller minnesstund under dagen. Här närvarar bland andra utbildningsminister Anna Ekström.

I Göteborg uppmärksammar Judiska församlingen dagen, bland annat genom att erbjuda skolor föreläsningar med personliga vittnesmål från Förintelsen.

Under dagen gick Svenska kyrkans biskopar ut i ett uttalande där de tillsammans tar avstånd från antisemitism.

”Som biskopar i Svenska kyrkan är vi medvetna om att det också i vår kristna tradition finns smärtsamma exempel på hur Jesu lärjungar i olika tider övergett och rent av vänt sig mot Jesu eget folk”, skriver biskoparna.

De påpekar vidare att antisemitismen inte upphörde vid krigsslutet 1945.

”Terrordåden i Paris, som också riktade sig mot judiska mål, är ett förskräckande exempel på hur hatet sprids över Europa. I Sverige har judar trakasserats och synagogor vandaliserats. Vi tar kraftigt avstånd från allt sådant”, skriver de.