Beslut om att bjuda in Sverige och Finland till Nato fattades under onsdagen, meddelade försvarsalliansens generalsekreterare Jens Stoltenberg.
– Processen har gått snabbare än vi någonsin skådat hittills, säger han.
Överenskommelsen mellan Sverige, Finland, Turkiet och Nato som fattades efter fyra timmars intensiv förhandling i spanska Madrid är otroligt viktig, säger Jens Stoltenberg, på väg in till Natotoppmötets andra dag, eftersom den visar ”vårt engagemang att stå tillsammans som allierade”.
Nästa steg blir att samtliga medlemsländers parlament ska ratificera avtalet. Det kommer att ta tid, säger Stoltenberg, men han förväntar sig att det ändå kommer att gå ”ganska snabbt, eftersom allierade är redo att göra det så fort som möjligt”.
– Jag tror inte att någon annan process tagit så få veckor, från medlemsansökan i mitten av maj, till nu, säger han till pressuppbådet i Madrid.
Överenskommelsen innebär bland annat att Sverige inte ska stötta kurdiska rörelserna YPG och PYD eller Gülenrörelsen.
– Vi har kommit överens om att Sverige och Finland inte kommer stödja de här organisationerna om något som handlar om att hota Turkiets säkerhet, till exempel vapen och pengar. Eller något annat som direkt hotar Turkiets säkerhet – och det gör vi inte heller i dag, säger utrikesminister Ann Linde till P1-morgon i Sveriges Radio.
Enligt Linde gäller dock fortsatt det humanitära stödet till kurder i nordöstra Syrien.
Utlämningar kan vara att vänta – i överenskommelsen står att Finland och Sverige ska behandla Turkiets begäran om utlämning av i Turkiet terrormisstänkta personer ”snabbt och grundligt”. Det är svenska myndigheter som prövar utlämningar, understryker Ann Linde.
På senare år har Sverige inte exporterat krigsmateriel till Turkiet, även om det inte funnits något vapenembargo upprättat. Men ett medlemskap i Nato innebär ”nya åtaganden mot allierade”, säger Linde till Sveriges Radio.
– Det gäller också Turkiet.
Regeringen får hård kritik för uppgörelsen med Turkiet. Den politiska vilden Amineh Kakabaveh upprörs över uppgörelsen och hotar nu att driva frågan om misstroende mot Ann Linde som förhandlat fram avtalet med turkarna.
Framför allt handlar kritiken om att hon anser att avtalet om att fördjupa samarbetet med vissa kurdiska grupperingar, som slöts i samband med regeringskrisen i november i fjol mellan henne och S, nu har brutits.
Även V och MP är kritiska.
– Det är ett stort skifte som regeringen nu gör, och inte heller helt transparent, säger Håkan Svenneling, utrikespolitisk talesperson för Vänsterpartiet.
Han tycker att Sverige tar lätt på frågan om mänskliga rättigheter och yttrandefrihet när det gäller Turkiet, något som regeringen tidigare har haft tydliga åsikter om. Men om det är aktuellt att stötta Kakabavehs hot om misstroende är för tidigt att säga, enligt Svenneling.
Miljöpartiet, som också är kritiska till uppgörelsen om vapnen och om terroristfrågan i uppgörelsen, tänker inte stötta något misstroende.
Magdalena Andersson säger till SVT att avtalet med Kakabaveh är något man alltid lever efter, ”men det är mellan partiet och en riksdagsledamot”.