Svensk energipolitik stod i fokus för en serie artiklar i Dagens Nyheter nyligen, vilket Världen idag har berättat om. Ett av budskapen i DN:s granskning var att skogar kalhuggs för att svenska hushåll ska kunna värmas upp med hjälp av bioenergi.
Orsaken är, enligt tidningen, regeringens satsning på att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria länder.
Men det är inte alla som håller med om DN:s perspektiv på den här frågan. Skogsägare har reagerat på rapporteringen och Världen idag har talat med Skogsstyrelsen, Naturvårdverket och Energimyndigheten för att reda ut begreppen.
Jonas Paulsson, statistikansvarig på Skogsstyrelsen, håller inte med om att skogar huggs ner för att producera bioenergi.
– Du kommer alltid att hitta enskilda träd som kanske borde ha fått stå kvar eller ha använts till annat än bränsle, men det förekommer inga avverkningar av hela skogsbestånd för energiändamål, uppger han för Världen idag.
Branschorganisationer hävdar att skogsbiobränslen framställs ur restprodukter från skogsbruket och industrin, inte ur hela träd, men i en av sina artiklar länkar DN till statistik från Energimyndigheten som sägs peka på motsatsen.
I denna statistik finns en tabell för 2019, som visar att 26 procent av allt svenskt skogsbiobränsle kom från trädets stam. Det handlar om bränslesortimenten stamvedsflis, träddelsflis och brännved.
Men Jonas Paulsson menar att råvarorna till dessa kategorier faktiskt kan betraktas som restprodukter. Ofta är det frågan om rötskadad gran och utgallrade eller nerblåsta träd som ratas av sågverk och pappersmassafabriker, förklarar han.
– Att man kallar det för stamvedsflis betyder inte att det nödvändigtvis behöver komma från hela stammar. Ofta går rötan bara en bit upp i stammen. Då kan den friska stamdelen användas till timmer.
Dag Henning är klimathandläggare på Naturvårdsverket. Han känner inte heller till att skogar i Sverige kalhuggs för att producera bioenergi.
– Syftet med en avverkning är att få ut så mycket sågtimmer som möjligt, eftersom det är det skogsägaren tjänar mest pengar på. Det är bara sådant som inte duger till timmer eller massaved som ska bli energived, säger han till Världen idag.
Johan Vinterbäck, handläggare på Energimyndigheten, är av samma uppfattning.
– Om man som markägare kan sälja det här sortimentet till massaindustrin får man bättre betalt, så det finns ju ingen anledning att göra bränsle av det. Om det inte är väldigt långa transportavstånd, säger han.
Myndigheten har dock under senare tid inte gjort någon undersökning som visar vad det är för typ av ved som hamnar i bränslesortimenten.
Dag Henning på Naturvårdsverket menar att där säkert kan finnas träd som skulle ha kunnat användas till annat än bioenergi, men i vilken utsträckning detta förekommer har han inte någon uppfattning om.