Ingen är som du, Herre. Du är stor, och stort och mäktigt är ditt namn.
Jeremia 10:6

Världen idag

Ett svenskt fall med en iransk man som blev kristen efter sin flykt till Sverige 2009 kommer att på nytt tas upp i Europadomstolen. Foto: Arkiv

Kristen ansågs kunna hålla sin tro hemlig

Europadomstolen för mänskliga rättigheter kommer att överpröva sitt eget beslut att inte klandra svenska myndigheter för deras beslut att utvisa en iransk man som konverterat till kristendom i Sverige.

Nyheter · Publicerad 00:00, 13 jun 2014

"Ärendet reser frågan om huruvida enskilda individer kan förväntas avstå från att utöva sin religionsfrihet för att slippa straff eller annan negativ behandling vid återkomsten till hemlandet", skriver advokat­firman Öberg & Associés, som företräder mannen, i ett pressmeddelande som publicerades förra veckan.
Dessutom vill man genom ärendet få utrett om inte nationella domstolar och även Europa­domstolen är förpliktigade att aktivt bedöma risken för att en person som deporteras, utsätts för straff eller förföljelse i hemlandet.

Ärendet gäller en drygt 50-årig man som blev kristen efter sin flykt till Sverige från Iran 2009, och som redan i sin första asylansökan berättade om sin konversion. Största tonvikt la han dock vid sina politiska skäl.

Migrationsverket ansåg inte att mannens politiska aktiviteter i hemland berättigade till asyl, och att mannen dessutom tonat ner betydelsen av sin nya religiösa tro, på ett sätt som inte gjorde troligt att han skulle riskera förföljelse i hemlandet på grund av den.
Migrationsdomstolen avslog mannens överklagan, och fäste ingen vikt vid annat än de politiska skälen. Migrationsöverdom­stolen nekade att pröva ärendet, och Migrationsverket ansåg inte att det fanns skäl att öppna en ny utredning. I stället ifrågasatte man att mannen inte velat betona sin konversion som ett skäl till asyl tidigare i processen.

Mannen överklagade besluten till Europadomstolen, vars lägsta instans i januari i en skiljaktig dom slog fast att Sverige hanterat ärendet korrekt och inte brutit mot Europakonventionen för mänskliga rättigheter genom sitt utvisningsbeslut.

Mannen hade alltså inte gjort troligt att hans politiska aktiviteter i hemlandet skulle äventyra hans säkerhet, menade Europa­domstolen. Även i fråga om mannens konversion ställde sig domstolen på de svenska myndigheterna sida. Varken i Sverige eller vid domstolen ifrågasatte man i och för sig mannens konversion eller genuina kristna tro. Vad som i stället anfördes mot honom var att han inte gjort större väsen av sin konversion tidigare i asylprocessen, liksom att "det inte finns något som tyder på att de iranska myndigheterna känner till hans konversion". Det faktum att den kyrka där mannen är aktiv sänder sina gudstjänster över Internet, och att iraniska myndigheter på så sätt kunde ha fått kännedom om mannens engagemang, avfärdas som "rena spekulationer".

Eva Janzon
eva.janzon@varldenidag.se