Jag säger er: Stå inte emot den som är ond. Om någon slår dig på högra kinden, vänd då också andra kinden mot honom.
Matteus 5:39

Världen idag

Kreationist om Nobelpriset: Styrker skapelseberättelsen

Nobelpristagaren Svante Pääbos upptäckter är ett bevis för Bibelns skapelseberättelse, snarare än ett bevis för evolutionsteorin. Det menar den kreationistiska professorn Ola Hössjer.

– Urtidsmänniskor är generellt sett förvånande lika moderna människor, säger han.

Evolutionsbiologen Patrik Lindenfors anser att Hössjer har både rätt och fel.

Nyheter · Publicerad 13:00, 7 okt 2022

Svensken Svante Pääbo, verksam vid Max Planck-institutet i Leipzig, får årets Nobelpris i fysiologi eller medicin. Han var först med att kartlägga arvsmassan, dna, hos utdöda människor och djur, skriver TT.

Svante Pääbo har utvecklat metoder som gjort det möjligt att kartlägga hela arvsmassan hos det som beskrivs som neandertalmänniskan. Han har också upptäckt att nutidsmänniskan bär på en mindre andel neandertal-dna, ett bevis för att vi vid något tillfälle i historien fick avkomma med neandertalare.

Dessutom har Pääbo upptäckt den utdöda så kallade denisova-människan i Asien, som uppges ha existerat vid samma tidpunkt som neandertalarna.

Världen idag hör av sig till Ola Hössjer som är professor i matematisk statistik och har forskat inom intelligent design, för att höra hur han som kreationist ser på Pääbos forskning. Han tycker att Svante Pääbo är väl värd sitt Nobelpris.

– Svante Pääbo är en välrenommerad och duktig forskare. Han har lett en forskargrupp som lyckats bestämma dna hos utdöda populationer, säger han.

Ola Hössjer drar dock andra slutsatser av forskningen än Pääbo.

– Det är väldigt roligt att han får priset, eftersom hans forskningsresultat snarare styrker en kreationistisk syn på människans ursprung och försvagar evolutionsteorin, säger han.

Ola Hössjers tolkning av vad forskningen kommit fram till är att neandertalare och denisova helt enkelt är tidiga människor.

– Urtidsmänniskor är generellt sett förvånande lika moderna människor. Skillnaderna är inom ramen för att de ska kunna betraktas som ättlingar till Adam och Eva, vidhåller han.

Fossila fynd har visat att neandertalare hade stor hjärna och en högt stående kultur. De begravde sina döda och använde avancerade redskap. Även en del sekulära forskare tror att de var människor, förklarar Hössjer.

Olikheterna, som kraniets form och kraftigare käkben, har enligt honom förmodligen att göra med att olika urtidsmänniskor tillhörde olika populationer.

– Det handlar nog mer om den naturliga variation som även i dag finns mellan olika folkgrupper. Det är min tolkning.

Att det finns spår av neandertal-dna och denisova-dna hos nutida människor menar Ola Hössjer tyder på att olika grupper av ättlingar till Adam och Eva fick barn med varandra.

Evolutionsbiologer tror på ett gemensamt ursprung mellan människa och schimpans liksom mellan människa och neandertalare. De antar som bekant att neandertalare är en mellanform, en utdöd gren i människans släktträd.

Men enligt den kreationistiska synen har vi inget gemensamt ursprung med aporna. Det finns heller inga bevis för så kallad makroevolution mellan olika artgrupper, som fiskar, fåglar, kattdjur och så vidare, uppger Ola Hössjer.

– Man har ännu inte hittat några fossila övergångsformer mellan artgrupper. Vissa mellanformer har avskrivits helt, medan andra är väldigt omdebatterade och svåra att placera in i släktträden, säger han.

Patrik Lindenfors är evolutionsbiolog, docent och forskare vid Institutet för framtidsstudier. Han är också knuten till Centrum för evolutionär kulturforskning och Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet.

Lindenfors företräder en ateistisk syn. Han har suttit med i Humanisternas styrelse, är vice ordförande för European Humanist Federation, liksom redaktör och ansvarig utgivare för tidskriften Humanisten.

Vad anser du att Svante Pääbos forskning tillför evo­lutions­biologin?

– Att förstå människors och organismers evolution är som att lägga pussel. När man hittar fossil daterar man dem och studerar dem utifrån likheter med andra arter. Pääbo har gett oss tillgänglighet till en hel uppsättning nya pusselbitar. Det är ett helt nytt sätt att studera evolutionen på, där vi kan se på gener som är väldigt gamla.

Ola Hössjer företräder en kreationistisk syn. Hans tolkning är att Pääbos forskningsresultat snarare styrker den synen, att neandertalare och denisova egentligen är människor och alltså inga mellanformer. Hur ser du på det?

– Å ena sidan har han rätt i att de inte var något annat än människor, men å andra sidan har han fel, eftersom de väldigt distinkt var en helt annan sorts människor än i dag.

– Det finns perioder i utvecklingen av två arter som är luddiga, där man inte riktigt kan avgöra om det är en annan art eller samma art. Där befinner sig både neandertalare och denisova. De är väldigt lika oss men inte samma.

Lindenfors delar inte Hössjers syn om att man inte hittat övergångsformer mellan olika artgrupper.

– Det har man gjort. Varje art är en övergångsform i sig. Homo erectus är också så pass distinkt att man kan räkna med att det är en annan människoart. Man tror att det är en övergångsform till oss, säger han och fortsätter:

– Problemet när man diskuterar med ungjords-kreationister är att de aldrig nöjer sig med de evidens man lägger fram. Ju fler mellanformer vi hittar, desto fler luckor säger de att det blir i utvecklingslinjerna. Sedan kan man förstås aldrig hitta alla mellanformer.

Hans forskningsresultat snarare styrker en kreationistisk syn på människans ursprung.

Kriminella har arbetat som coacher till gängavhoppare

Gängkriminalitet. SVT:s Uppdrag granskning (UG) avslöjade nyligen flera fall där aktiva kriminella arbetat hos... onsdag 1/2 20:00

Demiroks dubbla identitet röjer brist i Svenska kyrkan

Ledare I morgon ska Centern välja ny partiledare efter Annie Lööf. Valberedningen föreslår... onsdag 1/2 00:10

Dolly Parton släpper ny låt: ”Gud gav mig den i en dröm”

Musik. I en dröm upplevde den kristna artisten Dolly Parton att hon mötte Gud, som var bekymrad över det... onsdag 1/2 18:00

Till vem skulle vi gå om inte till Gud?

Vardagskrönika Skräcken griper tag i mig, kroppens funktioner tycks delvis lägga av och tankarna flippar. Helt... onsdag 1/2 00:00