För ungefär tio år sedan dök de första romerna från Europa upp i den svenska gatubilden, sittandes utanför butiker och i gathörn med en mugg i händerna för att tigga pengar. De hade rest cirka 200 mil för att på detta sätt be om pengar till familjernas försörjning eller för att skaffa sig tillfälliga arbeten. Deras synlighet i den svenska vardagen blev en påminnelse om den fattigdom, utsatthet och diskriminering romerna upplever i sina hemländer. Ett utanförskap som många av Europas romer har levt i under flera hundra år.

Det aktuella uppropet för romernas situation har tagits på initiativ av Kyrkhjälpen i Södra Vätterbygden.

– Grunden till detta är en frustration över att det inte händer så mycket när det gäller romernas utsatthet. Det har pratats och planerats för hur de ska inkluderas i samhället. Trots det kommer romerna fortfarande hit och till andra europeiska länder för att tigga på grund av utsattheten i sina hemländer.

Det säger Iréne Linddahl, samordnare på Kyrkhjälpen, som i många år har varit engagerad i de här frågorna.

I uppropet efterlyses tillgång till bostäder, skola, arbete och sjuk- och hälsovård för romer i samtliga av EU:s medlemsländer. Liksom att mätbara mål för hur den romska befolkningen ska kunna inkluderas i sina hemländer de närmaste åren ska redovisas av politikerna.

Frågorna har varit uppe på beslutsfattarnas bord tidigare. I oktober 2020 presenterade EU-kommissionen EU:s tioårsplan för grundläggande rättigheter för romer inom hela EU. Dessutom finns EU:s strategier för romsk inkludering i alla medlemsländer, som löper under ungefär samma tidsperiod.

– Nu är det dags att gå från ord till handling. Vi som har träffat romer både här i Sverige och under besök i deras hembyar i till exempel Rumänien kan inte vara tysta längre. Inget av det som har planerats har ju blivit som det var tänkt. Många av romerna vet inte ens om att dessa planer finns, säger Iréne Linddahl.

Samtidigt lyfter hon fram de många goda insatser som görs för romerna på olika platser i Europa genom organisationer som Erikshjälpen, Hjärta till hjärta och Hoppets stjärna. Hennes önskan är att flera av dessa projekt skulle lyftas och bli synliggjorda.

– Sedan vill vi höra från romerna själva att de märker att situationen i deras hemländer faktiskt förändras, säger Iréne Linddahl.