Nyheter
Könsbyte och ”normkritik” prioriteras av S och MP
Regeringen lade nyligen fram förslag som ska ”förenkla” kirurgiska ingrepp på barn som vill byta kön. Man vill även underlätta ändring av juridiskt kön. MP har samtidigt drivit på för en reviderad läroplan i förskolan där personal ska påverka små barn att inte göra ”könsstereotypa val”. Stark kritik kommer från både feministiskt och konservativt håll.
Ny läroplan i förskolan
I den reviderade läroplanen för förskolan som nyligen presenterades, har skrivningar om genuspedagogik skärpts ytterligare.
Bland annat står det i läroplanen att ”förskolan har ett ansvar för att motverka könsmönster”. Barn ska inte ”begränsas av könsstereotypa uppfattningar” och personalen ska ”utmana barnen att bredda sina förmågor och intressen på ett sätt som går utöver könsstereotypa val”.
Det är Miljöpartiet som drivit på för en omarbetad läroplan där bland annat ”hållbarhet” och ”jämställdhet” lyfts fram tydligare.
Värdefrågorna, del 7: Genus.Trots att normkritiken blir allt mer ifrågasatt så har den sittande regeringen med Socialdemokraterna och Miljöpartiet accelererat arbetet med genusfrågor.
I maj kom socialminister Annika Strandhäll (S) och kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) med ett utspel som väckte stor uppmärksamhet. Budskapet var att regeringen vill göra det ”snabbt och enkelt” att byta juridiskt kön. Regeringen vill också sänka åldersgränsen för att genomgå kirurgiska ingrepp på könsorganen från 18 till 15 år, utan föräldrars medgivande.
”Sjukvården har goda skäl att vara avvaktande med irreversibla ingrepp på barn”, påpekade barnläkaren Mats Reimers i en debattartikel i Dagens samhälle. Företrädare för Sveriges kvinnolobby betonade i en replik till ministrarna att konsekvenserna av en sådan här ändring är stora.
”Innan genomgripande lagar införs som gör det snabbt och enkelt för barn att byta kön, finns en rad frågor som måste undersökas grundligt”.
Trots den omfattande kritiken kommunicerade regeringen i förra veckan att man går fram med förslaget att det inte ska behövas någon medicinsk behandling innan man kan byta kön i folkbokföringen.
I riksdagen finns nu även en majoritet för att utreda införandet av ett tredje juridiskt kön i Sverige. Det innebär att personer som inte anser sig vara varken man eller kvinna ska kunna uppge ett tredje kön i exempelvis pass. Det skulle sannolikt också leda till förändringar avseende personnummer så att dessa inte avslöjar kön.
Mot förslaget om utredning står KD och SD. Även M motsatte sig tills nyligen en utredning men svarar nu i Världen idags enkät här intill att man är öppen för en sådan.
C, L, MP, S och V har uttalat sig i positiva ordalag kring införandet av ett tredje juridiskt kön. Det är således sannolikt att en utredning i frågan påbörjas under kommande mandatperiod, oavsett hur regeringen ser ut.
Förra våren gav utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) Skolverket i uppdrag att ta fram en reviderad läroplan för förskolan. Riktlinjerna ska följas av alla förskolor och gäller alltså även små barn. I den nya versionen har skrivningar om normkritik stärkts ytterligare (se artikel sid 6–7). Personalen förväntas att aktivt påverka barnen att inte göra ”könsstereotypa val”. Detta får bland annat KD att reagera.
Sara Skyttedal (KD) påpekar i en debattartikel i Dagens samhälle att genuspedagogik inte handlar om valmöjligheter för barn, utan tvärtom att någon ifrågasätter till exempel vilka leksaker barnet använder.
Personalen ska "fungera som politiskt korrekta prussiluskor och ingripa om barnen leker 'könsstereotypt'. Så ska man uppfylla Fridolins nya direktiv om att jobba mer 'normkritiskt'. Oklart är däremot hur det praktiskt ska gå till när en dagisfröken 'utmanar' en treårig flicka att lägga bort dockan och i stället ta upp brandbilen”, skriver Sara Skyttedal.
Liksom i frågan om föräldraförsäkringen handlar de grundläggande skillnaderna i synsätt om vilken funktion man anser att förskolan ska ha: Att underlätta för föräldrarna och ta hand om barnen, eller att använda tiden i förskolan för att påverka barnen i en viss riktning. Än så länge har det senare påståendet överhanden i svensk förskola.
Fakta. Så ser partierna på ett tredje juridiskt kön
Vänsterpartiet:
Vill införa ett tredje juridiskt kön.
”Vill att åldersgränserna för ändring av juridiskt kön respektive medicinsk könskorrigering bör avskaffas samt att det införs ett tredje kön som juridiskt sett är jämställt med kvinna och man”, skriver V på sin webbplats.
Socialdemokraterna:
Är öppna för att se över frågan.
”Det skulle i sådana fall vara en valmöjlighet. Det är också viktigt att ta del av erfarenheterna från andra länder inför en eventuell förändring. Frågan förtjänar därför att utredas vidare.”
Miljöpartiet:
Vill utreda frågan.
”Indelningen i antingen man eller kvinna begränsar människor som inte entydigt kan eller vill identifiera sig som antingen eller. Könstillhörigheten måste utgå från självidentifikation.”
Centerpartiet:
Öppna för att utreda frågan.
”Samtidigt är kön kopplat till personnummer i Sverige och detta möjliggör att all offentlig statistik kan analyseras utifrån ett genusperspektiv. Vi är måna om att den möjligheten ska finnas kvar framöver.”
Liberalerna:
Kan tänka sig att införa ett tredje juridiskt kön.
”Jag är också öppen för att Sverige, liksom ett antal andra länder, öppnar för ett tredje kön. Att man juridiskt inte bara delar in befolkningen i två kön”, säger partiledaren Jan Björklund till qx.se.
Moderaterna:
Kan tänka sig en utredning.
”Moderaterna har inga förslag om ett tredje juridiskt kön, men vi är öppna för att utreda frågan”.
Kristdemokraterna:
Emot utredning och införande.
”Vi vill varken utreda eller införa ett tredje juridiskt kön.”
Sverigedemokraterna:
Vill utreda behovet av juridiskt kön och hur könstillhörighet ska redovisas hos folkbokföringen.
”I dag finns tre sätt att kategorisera kön; biologiskt kön, juridiskt kön och genus. Vi motsätter oss att bara hitta på ett nytt kön, för att man tror att det löser något, vilket inte vi tror att det gör.”
