Klinik inför rätta för vård vid könsdysfori

Världen idag har tidigare berättat om Keira Bell som hade en svår uppväxt och i tonåren började ifrågasätta sin könsidentitet. Som 16-åring påbörjade hon en behandling med pubertetsblockerare på Londonkliniken Tavistock Gids (Gender Identity Development Service), rapporterar BBC News.

Därefter fick hon manligt könshormon och för tre år sedan lät hon operera bort sina bröst.

– För varje steg kände jag genomgående ett behov av att förändras mer för att kunna må bättre, eftersom dessa steg egentligen inte fick mig att må bättre, säger Keira Bell till BBC.

Förra året bestämde hon sig för att sluta ta hormonerna och accepterar nu att hon är kvinna. Som Världen idag berättade i januari beslöt Keira Bell sig för att stämma ägaren till den ansvariga Londonkliniken, Tavistock and Portman NHS Trust.

– Jag kände ilska över att det inte fanns någon där som faktiskt kunde säga något annat, säger hon till BBC.

– Jag skulle egentligen ha velat ha någon sorts intensiv terapi, säger hon även.

Nu har en domstol gett klartecken till inledande förhandlingar, rapporterar BBC.

Bell är en av de klagande som kommer att vittna i målet, som troligtvis ska prövas i början av sommaren. Den andra klagande är en mamma till en 15-årig autistisk flicka som väntar på behandling vid kliniken.

Bells advokater kommer att argumentera för att barn inte kan bedöma konsekvenserna av eller ge ett informerat samtycke till en behandling som försenar puberteten eller hjälper dem att byta kön.

Tidigare anställda på Tavistock Gids har påtalat att kliniken ger pubertetsblockerare till tonåringar utan att göra någon adekvat bedömning eller psykologisk utredning. Det har hävdats att barn så unga som tolv år har fått denna behandling.

Klinikchefen Polly Carmichael välkomnar en utredning. Hon uppger att man gör noggranna bedömningar i nära samarbete med barnen och deras föräldrar och att färre än hälften av dem som kommer till kliniken därefter genomgår behandling.

Men Keira Bell anser inte att kliniken gör tillräckligt.

– Jag tycker att det är upp till dessa institutioner, som Tavistock, att gripa in och få barn att tänka över vad de säger, eftersom det är ett livsavgörande vägval och det inte finns några garantier för att det kommer att fungera.