Översvämningar i Tyskland. Bränder i USA. Extremhetta i Australien. Nyhetsinslagen om klimat, väder och miljö avlöser varandra. I Tyskland ligger De gröna på runt 20 procents väljarstöd och i Finland har Gröna förbundet 11 procent.

Men valet i Norge blev ingen framgång för De Grønne. Och även i Sverige har Miljöpartiet det svårt. Båda partierna ligger på omkring fyra procent.

Det är lite av en gåta, anser Svein Tuastad, som är statsvetare på universitetet i Stavanger. Två andra norska partier, Rödt och Sosialistisk Venstreparti har en ganska liknande miljöpolitik och konkurrerar med De Grønne, men han är ändå förvånad.

Det dåliga resultatet kan också bero på att De Grønne är ett ganska nytt parti och kan ha skrämt väljare med sin kritik av den för Norge så ekonomiskt viktiga oljeindustrin, påpekar Therese Reitan, född norska och statsvetare på Södertörns högskola.

– Sedan tycker jag De Grønne i mycket är ett storstadsparti som har svårt att hävda sig mot Senterpartiets förankring på landsbygden, säger hon.

I Sverige ser det annorlunda ut.

– Det svenska miljöpartiet har lidit av att sitta i regeringen, det är en tung orsak, säger Niklas Bolin, statsvetare på Mittuniversitetet i Sundsvall.

Han påpekar att MP tidigare hade överlägset störst förtroende i miljöpolitiken, men att partiet har tappat lite av detta, medan andra har ökat.

– Alla partier är så att säga miljöpartier nu, säger han.

Ann-Cathrine Jungar som forskar om politiska partier på Södertörns högskola påpekar att väljare som tycker att miljö är viktigt inte nödvändigtvis väljer MP.

– Väljarna kan söka sig till andra partiers lösningar på klimatfrågan – som mer kärnkraft, som Miljöpartiet tvärtom vill avskaffa.

Niklas Bolin påpekar vidare att mycket inom politiken just nu handlar om att hitta lösningar på problem med otrygghet, dödsskjutningar, brott och segregation.