Den kinesiska regimen har dragit åt tumskruvarna kring de kristna kyrkorna de senaste åren, bland annat genom att utsätta dem för mer övervakning och att tvinga på dem kommunistisk propaganda.

Ron Boyd-MacMillan, direktor för strategisk forskning vid Open Doors International, säger i en intervju med den brittiska tidningen Express att kyrkans snabba tillväxt inte går den kinesiska ledningen spårlöst förbi.

– Vi tror att skälet till att den kinesiska kyrkan är så utsatt är att ledarna är rädda för kyrkans omfattning och tillväxt, säger Ron Boyd-MacMillan.

– Och om den växer i samma takt som den gjort hittills sedan 1980, med mellan sju och åtta procent varje år, handlar det om en grupp människor som kommer att vara 300 miljoner stark när vi närmar oss år 2030.

Ron Boyd-MacMillan påminner om att den kinesiska ledningen tänker långt framåt, och att landets ekonomiska plan sträcker sig fram till 2049.

– Så det här är ett orosmoment för dem. För jag tror att om kyrkan fortsätter att växa så här, kommer de att behöva dela med sig av makten.

I sin rapport World Watch List för 2020 beskriver Open Doors hur myndigheterna i Kina passat på att förstärka trycket mot religiösa minoriteter under pandemin.

Den så kallade ”sinifieringen” (kinesiska assimiliseringsapolitiken) av kristendomen utvidgades för ett år sedan med nya regler, kyrkor som har sänt gudstjänster online har övervakats, och statligt godkända kyrkor har beordrats att sluta sända gudstjänster online.

Enligt rapporter från områden i provinserna Henan och Jiangxi har kameror för ansiktsigenkänning installerats på alla godkända religiösa mötesplatser, enligt Open Doors. Dessa är kopplade till det ”sociala kreditsystem” som uppmärksammar varje avsteg från kommunistiska värderingar – ett kreditsystem som på vissa platser redan är kopplat till religionsutövning.

Företrädare för kommunistpartiet i provinserna Shanxi, Henan, Jiangxi, Shandong med flera har hotat med att dra in sociala förmåner, däribland pensioner, om kristna vägrar att ersätta religiösa symboler, såsom kors, med porträtt av president Xi Jinping.