KGB-kontakter ansågs naturliga

KGB-kontakter ansågs naturligaI en situation där Sovjetunionen planerade en invasion av Sverige, såg den politiska vänstern det som naturligt att odla kontakter med KGB och Warsawa-pakten, likaväl som med Nato.

I Gunnar Ekbergs nya bok beskrivs hur PFLP styrdes av den sovjetiska underrättelsetjänsten, KGB. Målet var att genom flygplanskapningar, terroraktioner och mord i Europa, skapa oroligheter och splittring i väst.
Boken beskriver hur den palestinska terrororganisationen PFLP:s ledare, Wadie Haddad, var KGB-agent, samt hur PFLP fick vapen och militärutbildning av Sovjetunionen och fungerade som en kanal för KGB:s desinformationskampanjer.
Vid tiden för IB-avslöjandet misstänkte den svenska militären att Sovjetunionen förberedde ett anfall av Sverige vid ett europeiskt storkrig, vilket i efterskott visade sig vara en riktig slutsats.
Sovjet hade lagt ned ett mycket stort arbete på att ta fram invasionskartor över Sverige.
– Det är otäckt, kartorna visar att Sovjetunionen så sent som 1987 kunde tänka sig ett läge där Sverige skulle anfallas, sade den före detta underrättelseofficeren, Leif Kihlsten, till Aftonbladet i mars 2002.

IB-avslöjaren, Peter Bratt, var obekväm med att under sin militärtjänstgöring behöva signalspana på sovjetisk militärflygtrafik. Sin första repmånad gjorde han i södra Sverige i mitten av 1960-talet, där han lyssnade på sovjetiska jakt-, bomb- och attackflyg, stationerade främst i Östtyskland och Polen.
– Vi kartlade deras baser, hur många plan det var och hur fort de flög, säger Bratt i polisförhören efter IB-avslöjandet.
"Sovjetunionen är en av IB:s huvudfiender" var en av Peter Bratts rubriker i IB-artiklarna. I polisförhören redogör Peter Bratt för sitt personliga engagemang mot Nato, han beskriver bland annat hur han höll tal på ett möte som arrangerades av Samarbetskommittén mot Nato i Köpenhamn.

Bratt gjorde i början av 1970-talet tre program om "Sovjetunionens ekonomiska struktur och utveckling", och tog personlig kontakt med en viss Zjuravlev på den Sovjetiska ambassaden som tackade ja till ett samarbete med Sveriges Television.
Samverkan blev inte av, då tillräckligt med pengar inte gick att få fram.
Den politiska vänstern i flera europeiska länder avdramatiserade kontakterna med KGB (som i dag heter FSB) och Warsawa-pakten, samtidigt som motståndet mot militäralliansen Nato var tydligt.

Arne Treholt, som dömdes för spioneri för Sovjetunionens räkning, umgicks med unga norska socialdemokrater som såg det som naturligt att odla relationer med Sovjetunionen, menar Hans Henrik Ramm, som varit statssekreterare för Höyre och som granskat politiskt missbruk inom den norska underrättelsetjänsten.
– Treholt befann sig i en politisk miljö där kontakter med KGB sågs som odramatiskt och naturligt, säger Hans Henrik Ramm till Världen idag.

Ruben Agnarsson
ruben.agnarsson@varldenidag.se