Ämnet är högaktuellt, efter att tunga teologer misslyckats i det test där frågor som Migrationsverket ställt till asylsökande konvertiter sammanställts. Verket pressas också av Sveriges kristna råd, som nyligen överlämnade drygt 18 000 namn med krav på ökad rättssäkerhet för gruppen.
Men Migrationsverket håller emot. Rättschef Fredrik Beijer förklarade förra veckan för tidningen Dagen att myndigheten inte låter utvisa några konvertiter till exempelvis Afghanistan, eftersom de personerna enligt Migrationsverket inte är genuint troende kristna.
Någon förändrad handläggning av dessa ärenden är alltså inte att vänta, om det inte kommer ett nytt prejudicerande ärende eller politiska signaler.
Därför menar Hans Eklind (KD) att riksdagen skulle kunna uppmana Migrationsverket att ta större hänsyn till intyg från präster och pastorer.
– För mig är det obegripligt att det finns en mängd människor som känner dessa personer, och som levt med dem, och vars kunskap man inte tar till vara, säger han.
– Vi tittar just nu på hur man gör ett sådant riksdagsbeslut så fort som möjligt så att det blir en tydlig politisk signal.
Migrationsverket har flera gånger förklarat att kyrkorna har en annan roll än myndigheten när det handlar om att bedöma en asylsökandes trovärdighet som troende, och att intygen bara är en del av helhetsbedömningen.
Men Hans Eklind påpekar att ett beslut om att ge intygen en större tyngd måste ses mot bakgrund av de brister och den godtycklighet som kyrkorna pekat på i olika ärenden.
– Om Migrationsverket ska ha tolkningsföreträde i ärenden som handlar om tro, då måste man från verkets sida se till så att man verkligen har kunskap och förståelse, vilket inte är fallet nu, säger han.
– Man utvisar personer som hävdar att de konverterat, och säger att de inte har behov av att manifestera sin kristna tro. Men då förstår man inte. Kristen tro är att leva i gemenskap med den uppståndne Kristus och denna gemenskap manifesteras i både ord och handling.
Även Vänsterpartiets migrationspolitiska talesperson Christina Höj Larsen engagerar sig för de asylsökande konvertiterna.
I en skriftlig fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) vill hon veta om han avser att ta några initiativ för att stärka rättssäkerheten för gruppen.
”Den senaste tiden har Migrationsverkets bedömningar av konvertiters skyddsskäl debatterats. Detta är delvis en följd av att ett konvertitstest som myndigheten påståtts använda sig av vid bedömningen av skyddsskäl spridits på internet, men också av att konvertiter utvisats till länder där de riskerar förföljelse till följd av att de konverterat till kristendom”, skriver hon i sin fråga.
Till Världen idag säger Christina Höj Larsen att hon tror att utlänningslagen skulle behöva ändras för att få Migrationsverket att ändra sin hantering av konvertitärenden.
– Jag tror att man måste få in förtydliganden om bedömningen av konvertiter, men också av hbtq-personer, där det handlar om att göra olika omständigheter sannolika, säger hon.
– Tro är ju en djupt personlig sak och det är olika saker som gör att vi tar det steget. Det kan inte överprövas med ett ”läxförhör”. Men Migrationsverket kan också behöva fördjupa sin kunskap om de här frågorna och ta till sig den forskning och information som finns om konvertiter eller, för den delen, om människor som valt att vara ateister.