Så sent som i december i fjol sa tyska Förbundsdagen med förkrossande majoritet (434 ja mot 100 nej och 46 nedlagda röster) ja till en lag som tillåter religiös omskärning av gossar. I och med det trodde många att det också skulle sättas punkt för den mycket upphettade debatt som en dom i Köln utlöste i juni.
Då fastställdes att omskärelsen av en muslimsk fyraårig pojke var synonymt med våld. Utslaget resulterade i våldsamma internationella protester från judar, muslimer och kristna. För även om domslutet bara gällde inom Kölns jurisdiktion, var oron stor för att domen skulle bli prejudicerande i hela Europa.(Europeiska rabbinkonferensen samlades till krismöte i Berlin och FN:s särskilda sändebud för religionsfrihet dundrade och beskrev domen som "rena dumheter".)
I flera länder, som Tyskland och Danmark, såg judar emigration som enda möjligheten vid ett förbud. Domen ledde också till att Tysklands anseende, på grund av landets nazistiska förflutna, tog mycket stryk.
Den nu några månader gamla tyska lagstiftningen fick många att andas ut i tron att saken var slutdiskuterad. Men – nu är det dags igen. I den amerikanska läkartidskriften Pediatrics, kräver nämligen 38 överläkare, forskare och professorer från Europa och Kanada kort och gott ett förbud mot omskärelse av nyfödda pojkar.
En av artikelförfattarna är danske Morten Frisch, överläkare på Statens Serumistitut (Smittskyddsinstitutet) och adjungerad professor vid Sexologiska forskningscentret på universitetet i Aalborg. Till DR Nyheter säger han att riskerna med omskärelse är större än de hälsomässiga fördelarna. Artikelns budskap är, säger han, att religiösa traditioner inte får väga tyngre än pojkarnas rätt att själva få bestämma över sina kroppar.
Morten Frisch hävdar att ingreppet kan leda till komplikationer för mellan två och tre procent av pojkarna. I värsta fall kan det leda till döden, men andra problem, som till exempel blödningar och infektioner, kan också tillstöta. Senare i livet kan följder av omskärelsen visa sig i form av psykologiska, fysiska och sexuella problem.
Barnläkarna i USA – där 75 procent av alla män är omskurna – konstaterar i en rapport att fördelarna med omskärelse uppväger nackdelarna. Men det är en slutledning som de, enligt Frisch, är ensamma i världen om.
– Och vi har fullständigt motsatt uppfattning, säger han.
Hans förhoppning är nu att artikeln ska initiera en politisk debatt om hur omskärelse ska kunna förbjudas i Danmark, där man uppskattar att 2 000 pojkar omskärs varje år. Sundhedsstyrelsen (motsvarande Socialstyrelsen) håller för närvarande på en med kartläggning av fördelar respektive nackdelar med omskärelse. Så sent som i augusti i fjol, kunde Världen i dag berätta att en omröstning i Folketinget troligen hade lett till det förbud som Frisch nu kräver. De stora partierna är nämligen negativa till nuvarande praxis, som tillåter omskärelse av judiska och muslimska pojkar, förutsatt att en läkare är närvarande.
Fotnot: Den månatliga tidskriften Pediatrics (Official Journal of the American Academy of Pediatrics) har en engelskspråkig upplaga på 66 000 ex. I översättning ges den också ut i Kina, Portugal, Mexiko och Argentina.
FAKTA: Omskärelse i Sverige
● Enligt Socialstyrelsen omskärs varje år cirka 3 000 pojkar i Sverige. Minst 1 000 ingrepp görs inom den offentliga hälso- och sjukvården.
● Hur många omskärelser som sker utomlands eller av privata läkare utan vårdavtal finns inga uppgifter på. En osäker siffra uppskattar att 1 000–2 000 ingrepp utförs av personer som vare sig är läkare eller har tillstånd av Socialstyrelsen.
● Den övervägande majoriteten av de pojkar som omskärs i Sverige är muslimska och bara ett 40-tal är judiska. De senare omskärs på åttonde dagen medan åldern på de förra kan variera. Dock sker ingreppet som regel före puberteten.
