För några år sedan satt jag på en samling under Nyhemsveckan, där pingströrelsens dåvarande ledare delade sitt hjärta för en ganska stor grupp pastorer. Han sade bland annat att det är mycket som kan skilja oss inom rörelsen, men att det finns sådant som vi aldrig kan kompromissa bort:
För det första, längtan efter den helige Andes kraft. För det andra, tron på varje människas befrielse, och för det tredje, längtan att umgås med allt Andens folk, var de än är någonstans.
Det skulle finnas goda skäl att utveckla alla tre områdena, men just nu upplever jag ett tilltal att lyfta fram tron på varje människas befrielse.
Det är i sanning helt underbart när en människa blir fri ifrån något som bundit henne. (Mycket bättre än en kopp varm choklad eller något annat härligt man kan tänka sig.)
Bundenhet kan handla om att du i ditt sinne ständigt bombarderas av negativa tankar. Det kan vara tvångstankar eller ren synd som förslavar dig och du kommer inte loss. För att inte tala om fruktan som i dag plågar otaliga människor. Att leva under ständigt betryck kan göra människan både svag, sjuk och trött.
Häromdagen ställde min muslimske frisör frågor rörande hur vi kristna ser på befrielse. Det mynnade ut i ett samtal där jag fick dela flera berättelser om vad Gud har gjort.
Det var berättelser om frihet. Bland annat om hur jag nyligen satt med en god vän i bilen och där fick be en befrielsebön för vännen. Det ledde till att min vän i sin tur fick be för en annan person, som har plågats av fruktan på ett visst område i åratal. I dag är han också fri.
Glädjen hos en människa som upplever verklig befrielse går inte ta fel på.
Frihet är ingen lyx. Det är som livsluft för människan och vi behöver den för att kunna växa vidare, i vår tjänst och i våra liv. Och för att kunna uppleva befrielse behöver människor få veta att det är möjligt, att det finns frihet på riktigt och att namnet Jesus är nyckeln dit.
För den som lever i bundenhet är livet en kamp, ofta med frustration och olösta konflikter till omgivningen. Men glädjen och lättnaden hos den som upplever frihet överträffar allt. Det ger oss inget annat val än att för andra peka på vad Jesus kan göra.
Utifrån Bibelns undervisning och min egen erfarenhet av att se befrielse i funktion så är jag övertygad: Guds vilja är att alla församlingar i vårt land ska få vara befrielseplatser för människor.
Har du en genuin längtan efter att få se mer av befrielse i din omgivning och i din församling? Lova mig då en sak: Begränsa inte Gud. Ta till dig god undervisning i ämnet och sök Herren. Säg högt redan nu: ”Gud vare tack som ger oss segern genom vår herre Jesus Kristus!” (1 Kor 15:57).
Förbön till befrielse kan vara helt avgörande när människor med svår bakgrund, till exempel missbruk, kommer till tro och vill bryta med sitt gamla liv. Men min erfarenhet är att även troende, ja, faktiskt även personer som står i tjänst för Gud, kan komma under ett betryck. Glädjen och friheten trängs undan av känslor som hopplöshet och kanske depression.
Oavsett vem du är som just nu kört fast, som känner dig bunden, så vill jag säga dig: Det här behöver inte vara slutet för dig. Vi andra behöver dig, och Jesus älskar dig!
Låt oss stå tillsammans som syskon och hjälpa varandra ut i den frihet som Jesus har berett åt oss var och en.