En gemensam armé för EU:s 28 medlemsländer är nödvändig som skydd mot Ryssland och andra hot och för att upprätta EU:s anseende i omvärlden. Det säger Jean-Claude Juncker till tyska tidningen Welt am Sonntag.
– En gemensam EU-armé skulle visa världen att det aldrig mer kommer att bli ett krig mellan EU-länder. En sådan armé skulle också hjälpa oss att forma en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik och låta Europa ta ansvar i världen, säger Juncker till tidningen, skriver Reuters. Enligt Juncker har EU:s anseende skadats "dramatiskt" och EU tycks inte bli taget på allvar när det gäller utrikespolitik, hävdar han.
Enligt EU-kommissionens ordförande skulle en gemensam EU-armé fungera avskräckande och ha varit värdefull under den pågående krisen i Ukraina.
– Med sin egen armé skulle Europa kunna agera mer trovärdigt vid hot mot freden i en medlemsstat eller i ett grannland, säger Juncker. Han menar att en satsning på en EU-armé skulle sända "ett tydligt budskap till Ryssland om att vi menar allvar med att försvara europeiska värden".
Nato är inte tillräckligt, eftersom alla Nato:s medlemsländer inte tillhör EU, menar Juncker, som länge förordat bildandet av en EU-armé.
Utspelet fick snabbt kritik från Storbritannien. En talesperson för regeringen uppger enligt brittiska tidningar att regeringens inställning är "kristallklar".
– Försvaret är ett nationellt ansvar, och inte EU:s, och det finns inga utsikter för att den inställningen ska ändras och inga utsikter för en EU-armé, enligt talespersonen.
Den tyska regeringen är däremot välvilligt inställd.
– Vår framtid som européer kommer vid någon punkt att vara med en europeisk armé, säger försvarsminister Ursula von der Leyen, uppger Reuters. I en intervju i februari sade von der Leyen att hon är lika övertygad om att en gemensam armé finns i EU:s framtid, som hon är om att EU kommer att bli "Europas förenta stater", skriver Deutsche Welle.
Finlands försvarsminister Carl Haglund (SFP) säger till Yle Nyheter att idén är intressant ur finländskt perspektiv och att saken bör diskuteras.
– Jag anser att Finland bör förhålla sig till detta på ett positivt och öppet sätt, säger Haglund.
Tanken på ett gemensamt EU-försvar fanns med i EU:s Lissabonfördrag som trädde i kraft 2009 och är ett uttalat mål. Men medlemsländerna står långt ifrån varandra i frågan. Särskilt Storbritannien är en uttalad motståndare, och Danmark har valt att helt stå utanför allt försvarssamarbete.
EU har sedan 2007 mindre snabbinsatsstyrkor (battlegroups) som kan sättas in i konfliktområden vid krissituationer. De har ännu inte använts i någon stridande funktion.
Tankesmedjan CEPS, Centre for European Policy Studies, publicerade i slutet av februari en rapport med rubriken Mer union i Europas försvar. Arbetet med rapporten har letts av Javier Solana, tidigare utrikeschef för EU och generalsekreterare i Nato. Rapportens slutsats är att de allvarliga hoten mot EU:s säkerhet gör det nödvändigt att effektivisera det militära samarbetet och bilda en försvarsunion.
"Vi är fast övertygade om att tiden har kommit för bildandet av en Europeisk försvarsunion (European Defence Union, EDU) som stöder Nato i dess uppgift att försvara territorier", heter det i rapporten. Europarådet bör lägga fram en plan för hur EU stegvis kan utveckla EDU, menar tankesmedjan. De många kriser som Europa står inför har gjort förändring möjlig, skriver CEPS och avslutar: "Dessa kriser erbjuder också en möjlighet att försäkra EU om en mer fredlig och välmående framtid".
David Högfeldt
david.hogfeldt@varldenidag.se
