I höstas invigdes Judiska föreningens nya lokaler i Umeå, under glädje och fest.

"Det gläder mig mycket att föreningen har fått nya och ändamålsenliga lokaler. Rabbin Ute Steyer var på plats vid invigningen och satte upp en mezuzah, dörrpost (kanske en av Sveriges nordligaste?). Mazal tov!", skrev ordföranden för Stockholms judiska församling, Aron Verständig, i en hälsning till föreningen i oktober förra året.

Den nya lokalen var tänkt att ge en ny skjuts åt Umeås judiska liv.

Men det gick inte som man hade tänkt sig.

Lokalen, som ligger i stadsdelen Grubbe, har utsatts för påmålade hakkors och bilder på Adolf Hitler. Avsändare: Nordfront, som är nazistiska Nordiska motståndsrörelsens hemsida. Märkena sattes upp också i samband med Förintelsens minnesdag den 27 januari.

I söndags gav föreningen och dess cirka 50 medlemmar upp. Verksamheten läggs ner och lokalen sägs upp. Larm, polispatruller och krossäkrade glasrutor räcker inte när människor känner sig hotade både i föreningen och utanför den.

– Det hela började med att vi exponerade oss mer utåt som förening, genom att vara ute och berätta om judarna i olika sammanhang i kommunen. Då började de här krafterna visa sina framfötter mer och mer, säger Carinne Sjögren, som säger att hon fått ta emot personliga hot.

– Nu har det gått så långt att föräldrar inte vill att deras föräldrar ska bli utpekade som judar. Så folk betalar medlemsavgiften, men kommer inte längre på några aktiviteter. Och då går det ju inte att fortsätta.

Carinne Sjögren säger att hon är nöjd med bemötandet från polisen, även om ingen av anmälningarna hittills gått vidare till förundersökning.

Men hon tycker det är märkligt att man inte kunnat agera tydligare mot den grupp som angetts som avsändare av klistermärkena, och som skapat sådan oro inom föreningen.

Malin Axroth, presstalesperson för polisen i Västerbotten, vill inte säga mer om Nationella motståndsrörelsen än att polisen "följer dem väldigt noga".

– Men det är klart att vi ser oerhört allvarligt på alla typer av händelser som på nåot vis syftar till att begränsa människors demokratiska rättigheter, säger hon.

Umeå gör nu sitt bästa för att hitta nya, säkrare lokaler åt föreningen. Det säger Cathrin Alenskär, chef för den avdelning som ansvarar för skydd av de nationella minoriteterna, som bland annat judarna.

Hon berättar att man haft en dialog om lokalen ända sedan klisterlapparna från Nordiska motståndsrörelsen började dyka upp.

– Då började vi förstå att de kanske ändå måste byta lokal. Så vi har börjat titta efter nya och har några förslag på gång, säger hon.

– Helt klart behöver föreningen en lokal någonstans där det rör sig mer folk. För som det varit på sista tiden har de behövt polisbeskydd i olika sammanhang när de träffats.

Utöver att hjälpa till med att få fram en ny lokal, är det dock tveksamt vad kommunen avser göra.

– Vi har haft nära samarbete med föreningen i många år nu, lyssnar in judarnas behov och försöker tillmötesgå dem så långt det går. Men tyvärr är utvecklingen sådan att det har hårdnat i samhället när det gäller tolerans för minoriteter, säger Cathrin Alenskär.

– Där tycker jag vi alla måste hjälpas åt, och tala mer om att vi alla har ett ansvar för att människor behandlas lika. Föräldrar måste också tala med sina barn om det.

Cathrin Alenskär vill inte peka ut någon särskilt grupp som skyldig till den ökande antisemitismen.

– Antisemitismen finns, och jag tror det finns många grunder till den. Jag tror inte man kan generalisera och peka på några vissa orsaker, säger hon.

För Aron Verständig är det klart vilka ideologier som ligger bakom hoten.

– Jag skulle säga att det det finns två grupper som i dag hotar den judiska befolkningen. Och det är dels vit makt-miljön, och sedan den våldsbejakande islamismen. Det är en väldigt stor källa till oro för oss.