FN:s kvinnokommission har 45 medlemmar. Kommissionens arbete beskrivs, enligt en artikel i Götborgs-Posten, som ”avgörande för att främja kvinnors rättigheter” och bland dess uppgifter är att ”dokumentera kvinnors verklighet världen över och skapa en global standard för jämställdhet”.

Hela 43 av 54 länder i FN:s ekonomiska och sociala råd har nu röstat för att Iran ska få en plats i kvinnokommisionen under fyra år, enligt människorättsorganisationen UN Watch, som uppmanar länderna att avslöja hur de röstade i frågan.

Även Kina valdes in vid samma tillfälle.

Att Iran röstades in i kvinnorådet möter kritik.

“Ayatollah Khameneis regim fängslar modiga kvinnorättsaktivister som Nasrin Sotudeh, Mojgan Keshavarz, Yasaman Aryani och Monireh Arabshahi för brottet att på ett fredligt sätt kräva mänsklig värdighet”, säger UN Watchs ordförande Hillel Neuer i ett uttalande.

”Så varför har FN utsett en av världens värsta förtryckare av kvinnor till global domare och beskyddare av jämställdhet mellan könen och av kvinnors egenmakt?”

Den iranska människorättsaktivisten Masih Alinejad kallar valet av Iran som ”surrealistiskt”.

”En regim som behandlar kvinnor som andra klassens medborgare, fängslar dem för att de inte bär obligatorisk hijab, stänger ute dem från idrottsarenor och inte låter dem resa utomlands utan tillåtelse från sina makar, blir invald i FN:s främsta organ för kvinnors rättigheter”, skriver hon på Twitter.

År 2017 valdes Saudiarabien in i FN:s kvinnokommission, vilket också ledde till omfattande kritik.

Hur Sverige röstade vid detta tillfälle är oklart. I en interpellationsdebatt i riksdagen senare samma år sade dåvarande utrikesminister Margot Wallström (S) att Sverige inte kunde göra avsteg från den sekretess som råder kring omröstningen till kvinnokommissionen, och att länder enbart väljs in utifrån geografisk tillhörighet.

Genom en kampanj 2017 fick UN Watch Belgien att medge att man röstat för att Saudiarabien skulle ta plats i kvinnokommissionen.

Sverige sitter just nu inte med i det råd som röstar om vilka länder som ska ingå i kvinnokommissionen.

När kvinnokommissionens senaste plenarsession avslutades i mars antogs ett dokument som inskärpte vikten av att öka antalet kvinnor i världens regeringar och som ledare inom offentlig sektor.