Intern kritik inom polisen: Därför klaras morden inte upp

Svenska Dagbladet har granskat polisens utredningsverksamhet genom interjvuer med ett 15-tal personer, så som förundersökningsledare, åklagare, utredare, kriminaltekniker och tidigare chefer inom grova brott.

Bakgrunden är att uppklaringen av gängmord sjunkit kraftigt sedan 1990-talet: över hälften av brotten som hamnar hos polisens Kalla fall-grupp handlar om dödsskjutningar i gängmiljö. Och då har ändå den svenska polisen fått tillgång till krypterade chattar via fransk polis och amerikanska FBI.

Enligt rikspolischef Anders Thornberg beror situationen på en ”exceptionellt hög nivå” dödsskjutningar och att ingen vill vittna.

SVT Nyheter rapporterar samtidigt om att antalet skjutningar i mindre och mellanstora städer har ökat i år jämfört med tidigare år.

Apropå detta säger Tornberg att det nu främst gäller att stoppa nyrekryteringen till gängen.

Men personer som arbetar och arbetat med mordutredningar pekar på allvarliga brister i utredningskedjan.

En av dem är Jacob van Rooij, tidigare gruppchef vid en av polisens utredningssektioner för grova brott i Stockholm. Han anser att det är polisens oförmåga att lagföra gärningsmännen som gör att de kan begå nya brott.

– Se på alla olösta gängmord i Järva. Det hade inte behövt bli så, om man faktiskt klarat av att ta dem för de allra första skjutningarna. Vi borde ha jobbat mer riktat mot de unga gärningsmännen tidigare och samarbetat mer, säger han till Svenska Dagbladet.

Jacob van Rooij beskriver onödigt slarv och brist på kompetens. Väntetiderna hos Nationellt forensiskt centrum, NFC, är mycket långa och hemlig dataavlyssning fungerar dåligt i praktiken.

En spaningsledare som vill vara anonym berättar hur unga poliser blivit behöriga förundersökningsledare efter en snabbutbildning på 25 dagar. Sedan förväntas de leda en utredning mot ett kriminellt nätverk, eller ett spaningsmord.

En annan anonym utredningsledare vittnar om ”mycket låg operativ förmåga och ett extremt lågt verksamhetskunnande” bland nyckelpersoner i utredningarna.

Enligt Anders Ek, tidigare förundersökningsledare och kriminaltekniker, händer det att polisen lägger ner förundersökningar trots att det finns fler spår att följa upp.

För ett knappt år sedan slog Caroline Asplund, utredare vid grova brott i Stockholm, larm om att polisen inte längre kunde hantera de många dödsskjutningarna.

”Dna-träffar på grovt kriminella kommer in sent i utredningen då annat bevismaterial redan försvunnit. Och det kanske värsta av allt – att gärningsmännen hunnit begå nya mord”, skrev hon till rikspolischefen i juli 2021.