Dykningarna med en robot gav bilder från vraket som ledde till att katastrofen nu utreds på nytt. Men platsen där Estonia ligger skyddas av en lag om gravfrid. Henrik Evertsson och Linus Andersson, som var de enda svenskarna i filmteamet, åtalades av kammaråklagare Helene Gestrin.

Göteborgs tingsrätt friade dock de åtalade, med hänvisning till att dykningarna gjordes från en tyskt fartyg. Tyskland har nämligen inte undertecknat lagen om gravfrid.

Dessutom ansåg tingsrätten att Estonialagen strider mot internationella folkrättsliga principer.

Hovrätten är dock av en annan åsikt.

– Vi har kommit fram till att Estonialagen är tillämplig även fast dykningen har skett från ett tyskflaggat fartyg, och att det här inte strider mot folkrätten, säger hovrättspresident Anders Hagsgård.

– Det här handlar om svenska medborgare och Sverige har en väldigt långt gående rätt att lagföra sina egna medborgare, tillägger han.

Målet skickas alltså tillbaka till tingsrätten. De två åtalade, och deras advokater, hade också begärt att hovrätten skulle göra så, om man kom fram till att Estonialagen var tillämplig.

– Eftersom tingsrätten kom fram till att Estonialagen inte var tillämplig så prövade inte den fullt ut alla de invändningar som de tilltalade har gjort, säger Anders Hagsgård.

Tisdagens besked var lite oväntat, tycker journalisten Henrik Evertsson, som ledde filmteamet och är en av de åtalade.

– Men samtidigt är det glädjande att man gör detta ordentligt. Vi får helt enkelt respektera processen och förbereda oss för en ny runda i tingsrätten, säger Henrik Evertsson.

– Man är jämtlänning, så man tar allting med ett stoiskt lugn, tillägger han.

De åtalade har framhållit att roboten inte rörde vraket, och hävdar att dykningarna var nödvändiga för att få fram ny information om en katastrof som inte utretts ordentligt.

– Det är en uppenbart ursäktlig åtgärd, som man gör för yttrande- och informationsfrihetens skull, sade advokat Johan Eriksson, som försvarar Evertsson, i tingsrätten.

Efter tingsrättens första rättegång hade en av nämndemännen en annan mening än rättens majoritet. Han bedömde att Estonialagen kunde tillämpas och att de åtalade brutit mot den, men ansåg att det var orimligt att ge dem något straff.

En av tingsrättens nämndemän resonerade också ungefär så. Han höll med åklagaren om att de åtalade brutit mot lagen, men ansåg att det är orimligt att ge dem något straff.