De stora sänkningarna av bensin- respektive dieselpris skulle ske genom en blandning av lägre moms, kraftigt sänkt reduktionsplikt och sänkt skatt på drivmedel. Nyligen gav regeringen och SD besked om en skattesänkning på nästan sju miljarder kronor på bensin och diesel vid nyår.
Regeringen talar om en kronas skattesänkning per liter, men prissänkningen vid pump blir mindre än så.
När regeringen talar om en krona lägre pris utgår de från att drivmedelsskatterna ska skrivas upp med inflationen varje årsskifte, med konsumentprisindex. Det finns inget förslag om att pausa indexeringen trots att inflationen är den högsta på flera decennier.
Den utlovade sänkningen ”äts” alltså upp av en årlig uppskrivning.
Den så kallade reduktionsplikten, krav på att blanda i biodrivmedel i bensin och diesel, syftar till att minska koldioxidutsläppen och har bedömts vara helt avgörande för att Sverige ska klara de mål för minskade utsläpp från transporter som riksdagen satt upp och åtagit sig i EU-kretsen till 2030. Om den tas bort måste andra åtgärder göras för att minska utsläppen. Regeringen höjer koldioxidskatten, vilket antas vara en förberedelse för att kraftigt minska reduktionsplikten.
Utifrån vad som sades i valrörelsen skulle sänkningen av reduktionsplikten ske snabbt, men det blir ingen sänkning förrän i januari 2024. De ökade kraven i reduktionsplikten har hittills gjort att priset på diesel ökat uppemot två kronor sedan förra hösten.
Strax före valet gav EU:s ministerråd, på förslag av EU-kommissionen, Sverige grönt ljus för att helt slopa energiskatten i tre månader. Den möjligheten tänker den nya regeringen inte använda sig av trots att det hade haft stor inverkan på priserna, om än bara i tre månader. Branschorganisationen Transportföretagen är starkt kritiskt mot att regeringen inte använder sig av denna möjlighet till snabbt sänkta bränslepriser.
– Transportföretagen anser att regeringen bör tänka om och göra verklighet av den tillfälliga sänkningen av energiskatten under EU:s miniminivå. Vi gör också bedömningen att Sverige bör lägga sig på EU:s miniminivå under hela perioden 2023 till 2025, vilket regeringens förslag inte åstadkommer. Detta skulle rimma bättre med de löften som gavs i valrörelsen, säger Tina Thorsell, samhällspolitisk chef för Transportföretagen.
Riksförbundet M Sverige, före detta Motormännen, talar om stor besvikelse.
”Sveriges bilister röstade för sänkta bränslepriser, så besvikelsen är förstås stor när vi ser att man inte väljer att leverera”, kommenterar förbundets vd Caroline Drabe och konstaterar att åtgärderna som presenterats inte är i närheten av de löften som gavs inför valet.
Världen idag har via presskontakt sökt energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) men har i skrivande stund inte fått svar.
Under en pressträff på måndagen fick finansminister Elisabeth Svantesson (M) frågan om när de utlovade stora sänkningarna av drivmedelspriser kommer.
– Vad gäller drivmedel och annat: drivmedelspriserna ska ner. Det finns två sätt att göra det på: Det första är skatten, vi sänker den med en krona. Den får ligga still under tre år. Det andra och kanske viktigare handlar om reduktionsplikten. Det kommer vi att återkomma till och arbeta med under året, svarar Svantesson.