Handläggare avslöjar jargong på Migrationsverket

Världen idag kan i dag publicera brevtexten där den anställda på Migrationsverket ger exempel på hur det kan låta på hennes arbetsplats. Brevet finns i sin helhet på nästa sida och där beskrivs bland annat den tydliga skillnaden i behandling mellan två utsatta grupper: hbtq-personer och personer som konverterat till en annan tro.

– Det är uppenbart att hbtq-personer får ett betydligt större stöd, både ekonomiskt, resursmässigt och i själva handläggningsförfarandet, säger Isabelle Waldenvik, opinionsredaktör på Världen idag som tidigare arbetat nära Migrationsverket, bland annat i rollen som integrationsstrateg.

Hon känner väl igen tongångarna i den anställda kvinnans beskrivning och gällande kunskapsnivån om kristen tro.

– Det handlar egentligen inte bara om Migrationsverket, utan om den generella okunskapen i det svenska samhället om frågor som berör religion och tro, särskilt när de kopplas till identitet. Sverige är ett väldigt sekulärt land, där inte ens den som bekänner sig som kristen alltid förknippar det med sin identitet, tron är mer något man har för sig själv, påpekar Isabelle Waldenvik. 

Att Sverige i detta läge fått en kraftig invandring och plötsligt ställs inför mötet med många människor, och nya religioner, innebär en utmaning, konstaterar hon. 

– Religionens kraft är stark, att agera i Guds namn är något som när det missbrukas blir en stark kraft i krig och konflikt – det har vi inte minst sett i Mellanöstern och Syrien, säger Waldenvik.

Hon menar att förståelsen för kraften i tro, religion och etnicitet bland gemene svensk generellt är ganska låg.  Detta gäller även Migrationsverkets personal, tror Isabelle Waldenvik.

– Allt är väldigt ihopgrötat och så ska vi försöka reda i detta, säger Waldenvik och menar att konvertiterna får ett mycket sämre läge jämfört med exempelvis gruppen hbtq-personer. 

– Om denna grupp har vi oerhört stor kunskap, då de lyfts fram i nästan varenda tv-serie, i styrdokument och skola/arbetsplatser. Detta kan förklara varför hbtq-gruppen premieras så tydligt framför konvertiterna i asylprövningen.

Som opinionsredaktör framhåller hon behovet av att lyfta konvertiternas utsatta situation – utan att för den skull tona ned utsattheten hos andra grupper.

– Jag tror att vi måste lägga i en högre växel, skapa opinion kring detta, och då är personliga berättelser, som den vi publicerar i dag, väldigt viktiga i det arbetet.

Brevet från den anställda på Migrationsverket är en subjektiv beskrivning av läget på verket. Finns det, som du ser det, någon anledning att ifrågasätta några av uppgifterna i det här brevet? 

– Nej, detta bekräftar sådant vi redan känner till. Det viktiga är inte heller om varenda mening är exakt korrekt. Brevet är ett uttryck för att vissa gruppers problem prioriteras mer än andras.

– Det är också ett uttryck för bristande förståelse för tro och religion i samhället, särskilt kopplat till personlig identitet och kopplat till liv och död i annat land.

Klicka här för att läsa brevet från handläggaren.