Han är son till Barbro Westerholm – Liberalernas 87-åriga riksdagsledamot som gjort sig känd för att strida för aborträtt och hbtq-frågor. I Johan Westerholms huvud är det dock andra frågor som är i fokus; en titt på hans nättidning Ledarsidorna.se visar att det till stor del handlar om islamism, Muslimska brödraskapet, postmodern socialdemokrati och politisering av Svenska kyrkan.
– Jag blev intresserad av islam under en period i Spanien i slutet av 90-talet då jag kom i kontakt med den moriska kulturen, berättar Johan Westerholm.
Den då 35 år gamla före detta underrättelseofficeren blev fascinerad av allt ifrån kulturens mat till dess idéhistoria, konst och kalligrafi. Några år senare, när al-Qaida växte i styrka och liknande strömningar spred sig i Europa, blev han mer intresserad av politisk islam, det vill säga islamism.
Johan Westerholm valde att lämna militären och börja studera Mellanösternprogrammet på Stockholms universitet, och i dag är han mer eller mindre uppslukad av ämnet.
– För att förstå den du ska granska måste du sätta dig in i den personens logiska plattform. Vad är det som formar islamister i dag? Du måste kliva in i den personens hjärna, säger han.
Johan Westerholm kommer därefter in i ett långt resonemang om Muslimska brödraskapet: De har inte uppstått av en slump, de är mycket radikalare än vad vi i västvärlden förstår, de är en av IS och al-Qaidas viktigaste rekryteringsbaser.
Att islamism och islamisering är ett ämne som intresserar långt fler än Johan Westerholm är tydligt när man tittar på statistiken för tv-programmet Hotspot, som Världen idag producerar tillsammans med TV Vision Sverige. De tre avsnitt som handlar om Muslimska brödraskapet, och gästas av just Johan Westerholm, har nämligen fått över 170 000 visningar.
– Det finns ett kunskapssug efter det här – ett kunskapsunderskott. De flesta av oss har lite religionskunskap från skoltiden, men den kunskapen räcker inte för att förstå dagens samhälle, säger han.
Enligt Johan Westerholm har migrationen till Sverige gjort att behovet av denna kunskap blivit större.
– Det finns en friktion mellan religion och kultur som vi har svårt att förstå, säger han.
Under inspelningen av Hotspot-avsnitten fick Johan Westerholm själv värdefulla kunskaper. Han fick nämligen ta del av några artiklar från Världen idags förlaga Magazinet, skrivna av Hotspots programledare Marco Strömberg tillsammans med Mårten Gudmundhs 1993.
– Det här var fullständigt avgörande för att jag skulle kunna knyta ihop säcken. Jag visste en del om Muslimska brödraskapets utbredning i Sverige på 90-talet, men jag hade svårt att få saker bekräftade.
Genom Marco Strömberg fick Johan Westerholm en oberoende part som kunde hjälpa honom att sortera ut tider, platser och människor som han tidigare endast haft obekräftad information om.
Vad är det som är så intressant med islamism?
– Att det handlar om både religion och politik. Dessa två delar mål, nämligen att göra världen till en bättre plats. Och det är nog så problematiskt eftersom någon måste bestämma vad som är en bättre plats. Och vad som är en bättre värld.
Det som enligt Johan Westerholm är särskilt problematiskt är när religion och politik gifter sig med varandra så att det kollektivistiska överträffar individens rätt. Det är det vi ser i islamismen, men även i politisering av Svenska kyrkan, menar han.
Vad är lösningen till att världen blir en bättre plats enligt dig?
– Individens frihet och upplysning, att människor får fatta sina egna beslut, säger Johan Westerholm.
Han tycker dock att det finns goda inslag i religioner, som tio Guds bud och liknande, som kan användas politiskt.
– Naturligtvis kan religion påverka politik och vice versa, men de ska inte gifta sig.
Johan Westerholm är mycket kritisk till utvecklingen inom Svenska kyrkan, där det blivit mycket fokus på klimatfrågor och där man bjudit in muslimska företrädare. I ett helt avsnitt av tv-programmet Hotspot intervjuas han om just kopplingar mellan Svenska kyrkan och islamistiska krafter.
Vad är ditt råd till Svenska kyrkan?
– Kasta ut månglarna ur templet. Det skulle jag vilja göra. Svenska kyrkan måste återvända till kärnan, till församlingen, till flocken. De behöver se den lilla människan i stället för att göra politik av allt. De behöver ta vara på Jesu budskap och roll.
Johan Westerholm har själv tidigare varit engagerad inom kyrkopolitik och säger att han ser sig som kristen. När han får frågan vad han fascineras av med religion så svarar han ”kärnan av gemenskap”, men någon längtan efter att vara en del av en sådan säger han sig inte ha.
– Nej, jag är för mycket ensamvarg för det. Och jag har inga goda erfarenheter av religion i organiserad form. Dessutom har jag inte tid.
Och att han inte har tid är inte svårt att förstå. Det kommer ständigt nya texter på Ledarsidorna.se och den som läser artiklarna förstår att det ligger research bakom varje mening.
Något annat man slås av när man läser hans artiklar är att han är svår att sätta en politisk etikett på. Han var medlem i Socialdemokraterna, men de flesta av hans artiklar skulle kunna publiceras på en konservativ sajt.
– Jag är något så ovanligt som en konservativ socialdemokrat. Jag har ingen politisk hemvist i Sverige. Tittar man på GAL-TAN-diagrammet [som har en höger-vänster-axel och en konservativ-liberal-axel; red anm] befinner jag mig i det hörn där det inte finns några partier.
Johan Westerholm tillägger skämtsamt att ”allt var bättre förr”, men blir sedan mer allvarlig.
– Jag tillhör dem som tycker att samhällsförändring ska ske långsamt och försiktigt. Jag gillar parlamentariska treårsutredningar.
Din mamma ses av många som progressiv. Hur låter era politiska samtal?
– Jag och mamma ligger väldigt nära varandra politiskt. Det handlar inte om snabba förändringar för henne heller – det tog exempelvis 30–40 år för henne att få igenom ett förslag om nationellt läkemedelsregister, säger han.
Så det blir inga bråk vid familjemiddagarna?
– Nej, nej, det blir det inte.