Ingen är som du, Herre. Du är stor, och stort och mäktigt är ditt namn.
Jeremia 10:6

Världen idag

Broder Mose, uppvuxen i Tunisien, blev kristen i Sverige på 70-talet. Just nu är han på en kyrkoturné där han talar om vikten av att förstå muslimer, innan man som kristen delar med sig av sin tro. Foto: Arash Asadi

Han vill ge kristna förståelse för muslimer

Som ung student i Sverige på 70-talet blev broder Mose kristen – eller som han föredrar att säga: en Jesu efterföljare. Nu är han på kyrkoturné för att prata om att kristna behöver förstå och älska muslimer innan de delar med sig av det kristna budskapet.

Nyheter · Publicerad 00:00, 23 feb 2015

– Muslimer har aldrig fått en ärlig chans att möta evangelium, att möta Bibelns budskap, säger Mose.

Han har precis signerat klart den sista boken för i dag. De som kommit till dagträffen i Baptistkyrkan i Uppsala tackar Mose för hans föreläsning. Det här var riktigt intressant, tycker många av dem.

– Det är också viktigt för kristna att förstå muslimer, att älska dem, att vittna för dem. Helt enkelt för att förklara vad vi egentligen tror på, fortsätter broder Mose (i Mellanöstern är epitetet broder eller syster före förnamnet vanligt bland kristna).

Han växte upp i Tunisien på 50- och 60-talen. Pappan var praktiserande muslim, Mose själv var sekulär muslim.

– Det var väldigt mycket av sekulär islam i Tunisien på den tiden. Men jag var stolt över min identitet. Den muslimska identiteten är ofta starkare än de religiösa övningarna. Jag tänkte att jag skulle bli en riktig muslim när jag blev äldre.

En vårnatt 1974, ett par veckor efter ankomsten till Sverige, irrade Mose omkring i Stockholm. Han hade ingenstans att sova och hamnade på Maranatas högkvarter över natten. På morgonen träffade han en marockansk man, Najib, som berättade att det var en kyrka de befann sig i. Upprördheten hos Mose var stor. Allt som hade med kristen tro och kyrka att göra associerade han med västvärldens politik och livsföring. Kristendom var lika med USA och Europa. Islam var lika med den arabiska kulturen och identiteten.

I sin hand fick han en arabisk bibel av Najib. Mose började sträckläsa den för att kunna visa på de felaktigheter han var säker på att hitta i den. Men i stället blev han fascinerad av personen Jesus. Några veckor senare (efter ett antal gudstjänster och samtal med kristna) hade han bestämt sig för att bli kristen.
Men Mose vill inte gärna kalla sig konvertit.

– Det handlade egentligen inte om att flytta från ett religionsblock till ett annat. Att bli frälst handlade om att få en relation med Jesus Kristus, säger han.

Mose säger evangelium mycket oftare än han säger kristendom. Han föredrar också att säga Jesu efterföljare snarare än kristen. Det här är viktigt för Mose.

Muslimer lägger en annan innebörd i ett begrepp som kristendom än vad kristna själva gör, säger han. Genom att använda ord som inte väcker så starka reaktioner minskar risken för missuppfattningar kring vad man egentligen menar.

– När vi kristna säger kristen tro menar vi det budskap som Jesus kom med i evangeliet. Det han har sagt, lärt och visat i sitt liv. Det är kristet. Men många muslimer tror att kristendom är synonymt med västvärlden, Rom, imperialism, militärmakt, en lössläppt livsstil i väst.

I sin föreläsning går Mose igenom fyra uppfattningar som han menar att kristna behöver veta är vanliga hos muslimer. Men först klargör han att syftet med föreläsningen inte är att svartmåla eller smutskasta islam. Syftet är att hjälpa åhörarna att förstå och älska muslimer.

– Många gånger börjar vi i fel ände. Först vill vi vittna, utan att älska och förstå dem. Det kan bli fel. Är ni med?

Åhörarna på dagträffen är med. Nu vill de höra om hur man kan förstå muslimer.

– Att säga att Jesus är Guds son är en stor hädelse för muslimer, säger Mose.

Han fortsätter med de tre andra uppfattningarna: Bibeln är förfalskad, kristna tillber tre olika gudar och Jesus blev inte korsfäst.

– De här fyra punkterna är självklarheter för muslimer.

Så går Mose kortfattat igenom hur man kan förklara vad kristna egentligen tror på.

– Den kristna tron är ju inte att en människa har blivit Gud, utan att Gud har blivit människa. Gud kan bli vad han vill.

Mose går igenom hur man kan förklara treenigheten.

– Den är inte som ett plus ett plus ett, det blir tre. Den är som ett gånger ett gånger ett. Det blir ett.

Det finns de som hellre än ditt sätt att tala vill jämföra Jesus med Muhammed, för att visa på skillnader. Vad tänker du om det sättet?

– Jag tycker att det är väldigt viktigt att studera urkundskällor på båda sidor. Det gäller att studera Koranen och se vad den säger. Det gäller också att studera Bibeln och själv ta reda på vad som finns där. Alla människor, oavsett om man är kristen eller muslim, drar upp garden när man känner sig attackerad.

Mose betonar just det att låta muslimer själva studera Bibeln.

– Då kommer vi bort från det politiska. Vi som kristna måste ha Guds ord som utgångspunkt. Inte världsläget eller politiska konflikter. Jag kan inte blanda in vad västvärlden gör när jag ska prata evangelium.

Mose betonar också att alla världens en och halv miljard muslimer inte tänker likadant. Alla har inte samma bakgrund, alla har inte samma längtan eller vision, säger han.

– Däremot är det viktigt att ta reda på vad som finns i Koranen. Jag tycker att det är viktigt att muslimska företrädare ställer upp och förklarar vad som menas med vissa komplicerande verser i Koranen. Det är som med Gamla testamentet. Det finns många verser som är svåra att begripa, som har med krig att göra. Det behöver vi kristna kunna förklara. Det finns ett före och ett efter korset. Efter korset finns det inte ett ord om våld och dödande.

– Men om jag ska gå till din konkreta fråga [om att jämföra religionerna]: Jag tycker att man behöver fråga sig varför man gör saker och ting. Vill man bevisa att islam är fel? Jag har inte den längtan. Min längtan och vision är att visa att Jesus är den enda frälsaren. Annars hamnar man i en väldigt religiös debatt, säger Mose.

Du pratar om att först förstå, därefter älska och sedan vittna om Jesus för muslimer. Varför är den ordningen viktig?

– För jag tror att det på båda sidor, både den muslimska och den kristna, finns mycket okunskap. Jag vill att kristna ska förstå varför muslimer tänker på ett visst sätt om vissa saker som är viktiga för vår trosgrund. När vi förstår dem ger Gud oss kärlek till dem. Missionen ska drivas av Guds kärlek. Det tycker jag är viktigt.

Efter dödsskjutningen på Charlie Hebdos redaktion i Paris och mordförsöket på den svenske konstnären Lars Vilks har samtalet om yttrandefrihet som ibland används för att förolämpa andras tro varit aktuellt. Vad är din syn där?

– För mig är yttrandefriheten väldigt viktig. Sedan finns det saker som kan kränka och såra andra människor, oavsett om det är rätt eller fel. Det är upp till var och att göra sina avvägningar. Personligen kommer jag aldrig att kränka någon annan människas tro på det sättet. Jag blir till exempel sårad av utställningen Ecce homo, som jag menar van­ärar kristen tro. Jag kan inte säga att det är yttrandefrihet för mig. Men för det vill jag ju inte döda dem som kränker min tro.

Broder Mose har i många år arbetet med mission i Nordafrika. Periodvis har han bosatt sig i Tunisien och startat husförsamlingar, men nu sker evangelisationen främst genom kristen satellit-tv som sänds över Nordafrika. Det är svårt att veta hur många som blivit kristna genom tv-arbetet, men Moses uppskattning är att det rör sig om tusentals.

Mot slutet av intervjun säger han att han tror att Jesus snart kommer tillbaka. Och att Jesus har sagt att evangeliet ska nå hela världen innan hans ankomst.
– I Nordafrika fanns det starka kristna församlingar, ända fram till tre-, fyrahundratalet efter Kristus. Vi tror att de rötterna ska återupplivas i Afrika, säger broder Mose.

Arash Asadi
arash.asadi@varldenidag.se

Att bli frälst handlade om att få en relation med Jesus Kristus, berättar Broder Mose.

Inspireras av brittisk ensamhetsminister

Ett dödshot för individer och kostnad för samhällsekonomin. Ensamhetens konsekvenser har fått uppmärksamhet i Storbritannien där regeringen lanserat...

Trettio år i fängelse för ett förlorat barn

Ledare Lagstiftning Trettio år är en lång tid för den som sitter i fängelse. I Sverige är det ett straff som så gott som aldrig utdöms. Snitt-tiden i fängelse för så...