Ingen är som du, Herre. Du är stor, och stort och mäktigt är ditt namn.
Jeremia 10:6

Världen idag

Enligt FN är hädelselagar inte bara förtryckande mot dem som vill använda sin yttrandefrihet, utan också mot religiösa minoriteter. Foto: Scanpix

Hädelselagar hotar minoriteter

– Hädelselagar bör avskaffas. De är ett svek mot tros- och yttrandefriheten, säger Heiner Bielefeldt, FN:s särskilda rapportör om religionsfrihet, som nyligen besökt Norge och Sverige.

Nyheter · Publicerad 00:00, 27 maj 2013

FN-rapportören Heiner Bielefeldt medverkade i förra veckan på en konferens om religionens roll i samhället vid Uppsala universitet. Han kom till Uppsala från Oslo, där han medverkade på norska utrikesdepartementets konferens om hatbrott. Ett av hans råd vid den konferensen var att alla hädelselagar bör avskaffas.
– Vi har en rad exempel på att hädelselagar inte bara är förtryckande mot dem som vill använda sin yttrandefrihet, utan också mot religiösa minoriteter, säger han, när vi ber honom utveckla vad han menar.
Han visar på hädelselagarna i Pakistan som skräckexempel.
– Pakistan har en av världens strängaste hädelselagar. Det är väl dokumenterat att religiösa minoriteter, som kristna, ahmadiyyamuslimer och kritiska muslimer blir hårt drabbade.

Bielefeldt nämner Egypten och Indonesien som andra exempel på länder med problematiska hädelselagar. Men det är inte enbart ett problem i muslimska länder, understryker han och tar Grekland som ett europeiskt exempel.
– Den grekiska hädelselagen fokuserar på att beskydda Gud och den ortodoxa kyrkan. Det finns också hädelselagar i buddistiska länder i sydöstra Asien.

FN-rapportören är försiktigt optimistisk. Han har noterat en ökad internationell uppmärksamhet på de problematiska sidorna av hädelseförbud. Ett exempel är att Organisationen för islamiskt samarbete, OIC, som förenar 56 muslimska länder, nu ser ut att ha gett upp sina ihärdiga försök att få igenom ett FN-förbud mot kränkning av religion, ett förbud som många fruktat skulle användas till att förfölja kristna och andra minoriteter i muslimska länder.

Ett annat exempel är formuleringen i en ny internationell handlingsplan som har till mål att bekämpa uppmaningar till religiöst och rasistiskt hat. Planen, som har namnet "Rabat plan of action", utarbetades i Marockos huvudstad i oktober förra året och lanserades i Geneve i februari.
– I den handlingsplanen sägs uttryckligt att man måste avskaffa hädelselagarna. Det är uppseendeväckande i en plan som har en arabisk huvudstad i namnet, konstaterar Bielefeldt.
– Självklart kan kravet om FN-förbud mot kränkningar läggas fram på nytt, men just nu har vi en positiv dynamik som vi måste använda oss av, säger han och berömmer Irland som just beslutat att avskaffa sin hädelselag.

I många länder motiveras hädelselagar med att man vill hindra kränkningar på religiös grund.
– Men de lagarna skyddar inte mot hetsande. I stället behöver vi en lagstiftning med en annan logik: Inte lagar som syftar till att skydda religioner, utan till att skydda människor, säger Bielefeldt och varnar i samma andetag mot att lita för mycket på lagstiftning.
– Det är lika viktigt att utveckla en känslighet i samhället mot hatiskt tal. Vi behöver politiskt ledarskap som aktivt använder yttrandefriheten och går till svars när svaga grupper angrips. Vi måste återerövra det offentliga rummet från dem som sprider hatfyllda utspel omkring sig. När extrema grupper kräver yttrandefrihet måste vi göra detsamma och utmana dem.
– Och vi måste låta minoritetsrösterna få komma fram, så att negativa stereotyper kan ersättas av positiva intryck.

Är det möjligt att avskaffa hädelselagar i länder som Pakistan?
– Givetvis, men det kommer att ta tid. Inte bara blev Salman Taseer, guvernören i Punjab, mördad för att han kritiserade hädelselagarna. Andra, som bara föreslog reformer av dessa lagar, hotades till livet. Det visar hur förgiftad atmosfären har blivit.
Samtidigt påminner Bielefeldt om att Pakistan inte alltid varit så här. På 40- och 50-talet hade Pakistan en utrikesminister med ahmadiyyabakgrund, som var en modig försvarare av människors rätt att byta religion.
– Han använde islam och verser från Koranen för att argumentera för religionsfrihet. Något sådant skulle vara otänkbart i våra dagar.

Kari Fure, Dagen Norge
redaktionen@varldenidag.se

Heiner Bielefeldt, FN:s rapportör om religionsfrihet. Foto: Dagen Norge