I september 2020 drog Preem från en dag till en annan tillbaka sin ansökan om att bygga ut sitt oljeraffinaderi – planer som mötts av kraftig kritik från miljörörelsen och riskerat att utlösa en regeringskris mellan S och MP.
Kort därpå tillkännagav företaget att det i stället skulle bygga en biobränsleanläggning.
Beslutet att dra tillbaka ansökan omgärdades av spekulationer om politiskt fulspel. Inte minst för att det föregicks av personliga möten med klimatminister Isabella Lövins (MP) statssekreterare, och en mejlväxling med regeringskansliet. Där hade man diskuterat årtgärder som att skärpa reduktionsplikten (det vill säga den del av bensin och diesel som måste vara biobränsle) och öka stödet till förnybar drivmedelsproduktion.
För detta prickades regeringen av riksdagens konstitutionsutskott i november 2020.
– KU ifrågasätter lämpligheten i kommunikationen mellan Preem och miljödepartementet, sade KU:s ordförande Karin Enström (M) till Expressen.
En del analytiker har ställt sig bakom Preems egen förklaring till den plötsliga omsvängningen: Kommersiella överväganden pekade mot att investeringen i en fossil restprodukt, tjockolja, i längden skulle stå sig slätt mot ett kraftfullt skifte till förnybart.
Men den konservativa debattören Rebecca Weidmo Uvell drar sig inte för att kalla regeringens olika incitament till Preem för en ”muta”.
Hon har de senaste veckorna skärskådat den politiska hantering som renderat Preem gratis utsläppsrätter och löfte om framtida intäkter genom en ökad reduktionsplikt.
Trots att Preem är Sveriges tredje största utsläppare av växthusgaser så får företaget nämligen gratis utsläppsrätter, värda en kvarts miljard kronor, med argumentet att verksamheten är förhållandevis koldioxideffektivt.
”Våra pengar, på grund av regeringens muta av världens högsta reduktionsplikt, kommer att betala biobränslefabriker som sedan kommer utöka verksamheten och sälja till hela EU”, skriver hon.
”Detta innebär inte bara att regeringen gett dina och mina pengar via en lag till Preem för att garantera inbetalningar till deras investeringar. Det innebär också att med en reduktionsplikt på 28 procent och 66 procent 2030 så kommer ett saudiskt ägt oljebolag med fullständig marknadsdominans i realiteten vara de som bestämmer pumppriset i hela Sverige”.
Världen idag har sökt miljödepartementet för en kommentar till Rebecca Weidmo Uvells beskrivning av regeringens hantering av frågan, men har i nuläget inte fått svar.