Skolpersonal i socialt utsatta områden, som på grund av rädsla för repressalier inte vill framträda med sina namn, berättar om en vardag där lärare och övrig skolpersonal förhåller sig till elevers familjebakgrund med gängkriminalitet i bilden. Barn till kända kriminella uppges styra vissa klassrum och elever med mycket problematik omkring sig orosanmäls inte till socialtjänsten.

– Det orosanmäls väldigt mycket i skolan. Men ofta orosanmäls ”fel barn”, de som man inte är rädda för. De vars föräldrar inte råkar vara gängledare, säger en lärare till Expressen.

Personalen uttrycker förtvivlan över att skolan, enligt dem, blivit en plattform för rekrytering till kriminella gäng. I augusti presenterade Lärarnas Riksförbund en undersökning där 43 procent av lärarna uppgav att ingen åtgärd satts in trots oro för att en specifik elev skulle kunna genomföra en skolattack.

– Det kan handla om barn som tittar på IS-propaganda och uttrycker att de vill bli självmordsbombare. Jag har sett fall där lärare uttryckt oro, men där varken övrig skolpersonal eller socialtjänst vågat ställa de viktiga frågorna, säger en skolanställd till Expressen.

Pia Thevselius arbetar med att utbilda skolpersonal i hur de ska agera i händelse av en skolattack. Hon uttalar förståelse för det skolans personal berättar om, men tror att samhället kan förhindra en del våld genom att vara tydliga.

– Det finns en rädsla i samhället, dels för att våga ta tag i det - för vad upptäcker man då? Men det handlar också en svensk allmänrädsla för integritetsintrång, att inte ta sig rätten att sätta sig och prata med någon för alla får ju vara som de vill, säger Thevselius till Expressen.

Facket vill se att skolan, socialtjänsten, polis samt ungdomspsykiatrin arbetar tätare tillsammans. Situationen beskrivs som ohållbar, när elever som mår psykiskt dåligt måste fortsätta gå i skolan och utgöra en risk för sig själva samt sin omgivning.

– När eleverna inte är mottagliga för undervisning, och det inte finns resurser utöver lärarna, ökar risken för de här alternativa vägarna och för psykisk ohälsa, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, till tidningen.