Gör affärer med hjärta och hjärna

Hur kan man göra sina affärer på ett etiskt försvarbart sätt? Grunden är klassiska värderingar som att ärlighet varar längst och att det är viktigt att vara öppen, säger Ulrika Hasselgren, vd för företaget Ethix – en analysbaserad rådgivare till investerare.

Företaget såldes nyligen till Institutional Shareholder Services (ISS), den globala ledaren inom bolagsstyrning, och bytte därmed namn till ISS-Ethix. Ulrika fortsätter som dotterbolags-vd för ISS-Ethix och ingår även i koncernens ledningsgrupp, med ansvar för hållbara investeringar.

Allt fler företag inser vikten av att deras investeringar och produktion ska bidra till positiv samhällsutveckling och inte på ett oetiskt sätt utnyttja enskilda arbetstagare eller miljö. ISS-Ethix ger råd till institutionella investerare som vill veta om företagen de investerar i arbetar på ett hållbart sätt. Genom analyser har hon och hennes kollegor koll på 13 000 börsföretag – företag som är samlade i kundernas olika investeringsportföljer.

– Som företagare vill man göra bästa möjliga affär, för mig inbegriper det att ta hänsyn till människor och miljö, och att tala sanning, visa respekt och ta ansvar för sitt agerande, säger hon.

Hur kan man veta om ett företag har rent mjöl i påsen?

– Man behöver alltid göra sin hemläxa. Det finns inga genvägar. Till en början måste man veta vad det är för affär man vill göra och vem man vill samarbeta med. Om man utgår från att man vill göra affären på god grund så börjar man från en positiv synvinkel. Sedan måste man fråga sig vad det finns för risker. Man behöver göra en analys för att identifiera de risker som är påtagliga. Men det kan även finnas risker som inte är uppenbara. Då gäller det att ha en metod som ger svar som man kan göra en analys utifrån. Man får tänka på att även ickesvar är ett svar. Om det är en fråga som någon inte har svarat på har man ju också fått information.

Det är dock inte lätt, påpekar Ulrika. Allt kan se helt och rent ut, men hos en underleverantör i steg tre eller fyra kanske man hittar någonting.

– Det är den situation vi har i dag, med globalisering och transparens. Händer det något i Asien i dag är det på ditt bord i morgon.

När det dyker upp någonting är det därför enligt Ulrika viktigt att ha en beredskap. Vissa investerare plockar bort det misstänkt oetiska bolaget direkt, andra företag säger: ”Det här var inte bra, nu måste vi försöka påverka det här bolaget.”

– Det handlar också om hur man som företag ser på risken för sitt eget varumärke. Du kan bygga upp ett varumärke under decennier, men det kan raseras på en dag.

Vad är okej och vad är inte okej, hos en eventuell samarbetspartner?

– Utgångspunkten är att allting som är lagligt är okej. Dessutom arbetar många investerare utifrån internationella standarder för miljö och mänskliga rättigheter, vilka härrör från FN:s olika konventioner.

Utöver det kan man ha olika principer beroende på vad man är för investerare, menar Ulrika. Svenska kyrkan kan ha vissa krav på de företag de placerar pengar i, en fackförening andra och en stiftelse ytterligare andra.

Tycker du att man som kristen har ett större ansvar än andra?

– För min egen del tänker jag att jag som kristen har ett större ansvar än andra. Jag tror på Bibeln och vill leva efter tio Guds bud. Jag har ett rättesnöre som påverkar mig i situationer där jag kan välja. Man skulle kunna säga att man som kristen har kunskap. Ju mer kunskap, desto mer ansvar. Alla som är kristna eller har en annan stark övertygelse har ett ansvar att leva efter den övertygelsen.

Ulrikas företag gör ofta analyser om företag i konfliktområden eller som sysslar med vapenexport eller olja. Vissa kunder vill över huvud taget inte ha med sådana företag att göra, andra kunder vill ha ett samarbete, men vill försäkra sig om att företagen hanterar sina risker på ett hållbart sätt. Då är det Ulrika och hennes kollegors uppgift att kräva redovisning från företagen.

Hur kan man veta vem man kan lita på?

– Vi utgår hela tiden från publik information som finns tillgänglig på marknaden. Sedan kontaktar vi företagen och ställer frågor. Den informationen vi får litar vi på till en viss del, och vi följer en fastställd metod för att verifiera information som kan vara bristfällig.

Men det är inte alltid man kan lita på den. Ulrika tar Stora Enso som ett exempel. ”Nej, det finns inget barnarbete” svarade företaget när ISS-Ethix, i ett ganska tidigt skede av misstankarna, kontaktade dem. Nu när det som bekant framkommit att det visst pågick barnarbete, har vd:n bett om ursäkt och avgått.

ISS-Ethix har i dag själva varit i Pakistan för att träffa lokala myndigheter och kontakter, men de kan inte kontrollera alla sina 13 000 företag på det sättet.

– Det kan alltid uppstå en situation där vi inte har all information eller där vi missar något.

ISS-Ethix har drygt 35 anställda – kontoret ligger i Stockholm, men personalen kommer från många olika länder och kan många olika språk. Företaget är dessutom dotterbolag till ISS som har närmare 900 medarbetare på 17 kontor i tolv länder.

Kunderna är flera av de största kapitalförvaltarna i världen.

Att Ulrika skulle starta detta internationella bolag var dock ingen självklarhet. Det hela började när hon och två andra personer arbetade för Synskadestiftelsen och fick i uppdrag att göra en finanspolicy.

”Den ska vara etisk”, sa styrelsen.

Ulrika och hennes kollegor kliade sig i huvudena, men arbetade fram en etisk finanspolicy och byggde upp en analysmodell åt stiftelsen.

”Det här är ju jättebra”, sa styrelsen. ”Varför gör ni inte ett bolag av det här projektet?”

På den vägen är det. År 2000 startades företaget.

Med sig har Ulrika hela tiden haft sin kristna tro.

– Jag litar på Gud i allt jag gör. För mig är det en trygghet och tillgång.