Ingen är som du, Herre. Du är stor, och stort och mäktigt är ditt namn.
Jeremia 10:6

Världen idag

Genusvetenskap enligt genusvetarna själva

Nyheter · Publicerad 00:01, 28 mar 2012

Vad är genusvetenskap egentligen? Så här förklarar genusvetarna själva.

Enligt Wikipedia är genusvetenskap "en akademisk disciplin som huvudsakligen fokuserar på att kartlägga och analysera vilken roll kön och genus spelar i samhället". Men ofta ingår även frågor om sexualitet, klass, etnicitet eller andra typer av maktförhållanden, och en tydlig definition verkar saknas.
Hillevi Ganetz, professor och ämnesansvarig för genusvetenskap vid Stockholms universitet, skriver i en presentation att det inte är "möjligt eller ens önskvärt att utpeka en enda central och oföränderlig kärna i ämnet genusvetenskap", utan att det rör sig om en "mångtydig konstruktion där just samspelet mellan dess olika riktningar skapar ett gynnsamt idéklimat".
Den minst sagt luddiga formuleringen blir mer begriplig efter ett par timmars genomgång av det arbete som sker vid Centrum för genusforskning i Uppsala. De forskare som den 8 mars gjorde en populärvetenskaplig framställning av sitt arbete befattade sig nämligen med allt från människans relation till fästingen till våld mot funktionshindrade och vattenkraftens påverkan i Norrland.

Men oftast handlar det just om kön. Och den allt vanligare tvärvetenskapliga ansatsen kan betyda, att en fysiker granskar hur naturvetenskapen kodats som manligt revir genom historien, medan en evolutionsbiolog lyfter fram könsbyte och alternativa reproduktionsstrategier bland djur.
– Att anlägga ett genusperspektiv på en fråga kan handla om allt från att se på representation till hur man gör kön och förstår att man gör kön, säger Anneli Häyrén Weinestål, genusforskare med företagsekonomi och organsationsteori som bas.
– Handlar det om arbete så går vi in och ser hur vi gör kön och vad vi kodar eller tolkar som kvinnligt och manligt på exempelvis en arbetsplats. Det kan också vara så att man ställer en maskulinitet mot en annan, säger hon, som själv bland annat studerat självuppfattning och vardag inom brandkåren.
Är forskningsområdet medicin, kan ett genusperspektiv innebära att man väljer att inte enbart forska på män utan även på kvinnor, eller att man problematiserar det faktum att man väljer det ena könet före det andra.
Anneli Häyrén Weinestål konstaterar att medvetenheten om genus är relativt väl förankrad inom ämnen som historia och litteraturvetenskap, medan den lyser med sin frånvaro inom naturvetenskapen.
– I vissa fall är det ju heller inte meningsfullt att anlägga ett genusperspektiv. Man ska ju inte göra det för principens skull utan för att det ska tillföra något nytt.

Så ser man också på genusvetenskapen inom Vetenskapsrådet, som i höstas beviljade 67 miljoner kronor till sådan forskning. Även från regeringens sida har man gett kunskapsområdet en särställning, genom att ge Nationella sekretariatet för genusforskning uppdrag att "arbeta för ett ökat medvetande om genusforskningens och genusperspektivens betydelse".
Så varför detta återkommande hackande på genusvetenskapen som antingen just ovetenskaplig eller ideologiserad?
Professor Margaretha Fahl­gren, fram till i år föreståndare för Centrum för genusvetenskap i Uppsala, påpekar att genusvetenskapen är ung och endast har 30 år på nacken. Hon tror också att ämnet utmanar människor i grunden på ett sätt som få andra gör.
– Mycket av det som genusvetenskapen står för griper in i människors vardagsliv och föreställningsvärld och utmanar hur ordningen i samhället ska se ut, säger hon.
– Det blir ofta känslomässiga reaktioner snarare än att man verkligen lyssnar och öppnar sig för det här perspektivet.
Genusforskaren Anneli Häyrén Weinestål, som ofta är ute och föreläser på olika arbetsplatser, håller med. Hon upplever att det finns många som signalerar trötthet på frågan om jämställdhet och genus.
– Det är som om vi vore klara med den, som om vi redan vore jämställda och därför inte behövde prata mer om det eller lägga pengar på det.
Den inställningen tror hon i sin tur beror på att vi är vana vid tingens ordning och inte ser de skillnader och den obalans som faktiskt finns. För att se könsordningen medför att man måste ta ställning till den, säger hon.
– Att se könsordningen leder oundvikligen till att man måste problematisera sig själv och sina livsval. Det är många som inte är beredda på det. Att exempelvis inse att man friviligt går in i en underordning och inte lever så kraftfullt som man skulle kunna göra, är en svår insikt.

Men hur är det då med synen på kön? Är vi resultatet av främst biologi och genetik, eller är det språket, kulturen och normerna som avgör om vi blir "kvinna" eller "man" ? Inom genusvetenskapen finns en mångfald teoretiseringar, ofta uppbyggda kring så kallad poststrukturalistisk feminism. Den teoretiska förståelsen av kön är naturligtvis avgörande för en forskning som handlar just om kön, och enligt Anneli Häyrén Weinestål är det som genusforskare nödvändigt att klargöra sin position.
– Det får ju konsekvenser för analysen om man har en helt biologistisk utgångspunkt eller om man ser könet som rakt igenom kulturellt och socialt tillskapat. Eller om man betraktar kön som flera olika positioner och identiteter snarare än en kroppslig konstruktion, säger hon.
– Men i tvärsnittet mellan genus och jämställdhet har de flesta utgångspunkten att det finns två kön att förhålla sig till. Ytterligare problematiseringar, som att det skulle finnas flera kön, är väldigt intressant, men svårare att ta hem i jämställdhetsdiskursen.

Ny ”tv-skatt” kan drabba döda

Politik. Att riksdagen inför en "tv-skatt" utan att samtidigt öka kraven på public service, och som till och med kan drabba döda, väcker stark kritik. En av...

Ideologisk brytning bakom regeringskris

Ledare Förändrat ideologiskt landskap Ideologier är politikens grund. Ändå ansågs allmänt att dessa var överspelade efter Berlinmurens fall. Den liberala samhällsordningen hade segrat,...

Ringrostig på engelska? Här är tipsen

Språk. Do you understand this? Bra, men du kanske känner dig lite ringrostig och upplever att din engelska har haft bättre dagar. Språkforskaren Pia...