Genusdebatt i riksdagen:

"Skolorna blir sämre och genusvetarna fler"Måste pojkars och flickors olika prestationer i skolan ses genom ett genusraster för att bli begripliga och åtgärdbara? Eller handlar det snarare om att stärka individer, disciplinen och kunskaperna?

Åsikterna gick isär när tre alliansledamöter i veckan inbjöd till ett seminarium om jämställdhet i skolan, under rubriken "Genus – vägen till jämställdhet".
Anna Ekström, ordförande i regeringens delegation för jämställdhet i skolan, började med att förklara utmaningen: flickor som grupp har de senaste 30 åren genomgående haft högre betyg än pojkar, samtidigt som de uppvisar större psykisk ohälsa och får lägre lön senare i livet. Trenden gäller hela Västeuropa. Samtidigt skiljer sig pojkars och flickors begåvning inte åt på något märkbart sätt.
En förklaring, menade Anna Ekström, kan vara att flickorna ligger två år före pojkarna i sin biologiska utvecklingskurva. En annan är pojkarnas "anti-pluggkultur".

– Vet varje åttaåring pojke någonstans att han får rätt bra lön senare i livet vare sig han pluggar eller inte, medan tjejerna vet att de måste anstränga sig rejält för att få lite bättre lön och jobb, undrade Anna Ekström.
– I så fall kanske gör de helt rätt, givet den arbetsmarknad vi har.
Tanja Bergkvist, matematiker och debattör, ifrågasatte att pojkarnas underprestation ska ses som en jämställdhetsfråga, och argumenterade mot genus som övergripande förklaringsmodell.

– Skolorna blir sämre, medan genusvetarna blir fler. Jag vill se andra tolkningar än en genusanalys, sa hon, och menade att skolan snarare borde satsa mer på ämneskunskap, disciplin och på att stärka flickornas självförtroende.
En av debattens initiativtagare, Eva Johnsson (KD), sa efter seminariet att hennes erfarenhet av att sitta med i utbildningsutskottet visar att "kravet på genustänkandet håller på att genomsyra forskning och utbildningsväsendet på ett nästintill orimligt sätt".
– Jag tror inte att vägen till jämställdhet går genom att man sätter genusperspektiv på hela samhället. I östra Europa och i Asien har man ju lyckats locka kvinnor till traditionellt manliga utbildningar utan några genuspedagoger.

Eva Janzon
eva.janzon@varldenidag.se