Att det, i en ny dokumentärfilm, kommit uppgifter om att det finns ett stort hål i Estonias skrov har antagligen de flesta svenskar hört. Lika många känner kanske inte till att det framkommer vittnesuppgifter om att militära fordon körde ombord på båten under förlisningsnatten. Frågorna som uppkommit i dokumentären gjorde att KD-politikern Mikael Oscarsson på torsdagen stod värd för ett möte i riksdagens försvarsutskott där försvarsminister Peter Hultqvist (S) och inrikesminister Mikael Damberg (S) frågades ut.

– Sverige borde gå i bräschen för en ny utredning av förlisningen. Vi är skyldiga de anhöriga och överlevande det, säger Mikael Oscarsson till Världen idag.

Under utfrågningen i försvarsutskottet sade Peter Hultqvist att regeringen inte utesluter en lagändring kring Estonias gravfrid för att möjliggöra nya undersökningar vid vraket, men att man inväntar haverikommissionens utredning.

Mikael Oscarsson är glad över att regeringen är öppen för en lagändring, men tycker inte att man måste invänta haverikommissionens förfrågan.

– Finns det nya bevis ska man alltid starta en ny utredning, säger han.

Varför är det problematiskt att vänta?

– Det handlar om att människor ska ha förtroende för myndigheter och rättsstaten. Den estniska regeringen har sagt att man vill se en ny utredning så snart som möjligt – det borde vår regering också kunna göra. Annars finns det risk att konspirationsteorier frodas.

Mikael Oscarsson påpekar att det med dagens undervattensrobotar inte är krångligt att undersöka vraket och bottnen.

Finns det risk att förhållanden vid vraket ändras ifall man väntar länge med nya dykningar?

– Räckena från ombordkörningsrampen var avsågade fyra dagar efter förlisningen och låg på botten, vilket bevisar att någon varit nere vid lastdäcket dygnen omedelbart efter förlisningen, säger Mikael Oscarsson, men vill inte spekulera i ifall något sådant skulle kunna hända nu.

– Det är under alla omständigheter hög tid att en statlig myndighet undersöker skrovet. Märkligt nog har det aldrig gjorts.

Mikael Oscarsson poängterar att nya dykningar vid vraket inte är det enda som behöver göras.

– Det är så många bitar som inte blivit gjorda, bland annat att förhöra alla överlevande. Man behöver helt enkelt göra det jobb som inte gjordes efter förlisningen.

Att 90-talets utredare nästan på en gång slog fast att förlisningen berodde på ett lossnat bogvisir tycker Mikael Oscarsson är ett av flera fel som gjorts.  

– När man gör en utredning ska man ha alla dörrar öppna och sedan stänga en dörr i taget. Det gjordes inte med Estonia.