Någon typ av förnyade villkor för de trossamfund i Sverige som uppbär bidrag från det allmänna kommer att införas. Detta tycks riksdagens partier vara eniga om. När, och hur dessa villkor kommer att vara formulerade, är dock fortsatt en öppen fråga sedan riksdagen i förra veckan röstade ner S-förslaget om demokrativillkor.
Ifall förslaget hade blivit verklighet hade samfund vars församlingar tillämpar en traditonell biblisk syn på homosexualitet kunnat få svårare att få bidrag. Det skulle exempelvis bli svårt att få bidrag ifall församlingar nekar någon medlemskap på grund av att han eller hon lever i en samkönad relation.
Ett av skälen till att S-förslaget föll var formuleringar som tolkats som att ”felsteg” från en enskild företrädare, till exempel en scoutledare eller en lokal pastor, skulle kunna leda till att hela samfund drabbades av minskat eller förlorat stöd. Förslaget fick bred kritik från kristna kyrkoledare.
– Företrädaransvaret var faktiskt knepigt, vilket var en av orsakerna till att det drogs tillbaka, sade Roland Utbult (KD) om S-förslaget i riksdagsdebatten innan omröstningen.
Azadeh Rojhan, som förde Socialdemokraternas talan i frågan, var inte förvånande kritisk till utfallet i omröstningen.
– Tillbakadragandet av propositionen gör att trossamfund som i dag inte lever upp till demokratiska principer och mänskliga rättigheter fortsatt kan uppbära statsbidrag, sade hon.
Carl Nordblom (M) invände mot den beskrivningen.
– Propositionen var inte tillräckligt förankrad i civilsamhället eller hos trossamfunden utan fick massiv kritik, vilket gjorde att den nuvarande regeringen drog tillbaka propositionen.
Högerpartierna har sedan tidigare aviserat att man också ska låta utreda hur utländsk finansiering till trossamfund med kopplingar till extremism kan förbjudas.
Det finns dock fortsatt frågetecken kring vad det egentligen är för villkor som ska gälla för att uppbära stöd. Att religionsfriheten är vidsträckt bedyrades av flera partiers representanter under debatten.
Samtidigt uppenbarades vikten av tydliga definitioner när Azadeh Rojhan skulle ge exempel på ”avsteg från grundläggande demokratiska principer” inom kyrkor och andra trossamfund. Hon nämnde muslimska så kallade ”njutningsäktenskap” samt ”frikyrkor som bedrivit omvändelseverksamhet för hbtqi-personer”. Vilka frikyrkor som åsyftades klargjordes inte.
Så kallad omvändelseterapi är ett uttryck för att försöka tvångsförändra en persons sexualitet, något samtliga etablerade kristna samfund i Sverige tar avstånd ifrån. Att däremot förkunna det bibliska begreppet omvändelse från synd, och då även sexuell synd, är något som förekommer i varierande utsträckning och med olika betoning i de flesta kristna samfunden.
Den delikata uppgiften att försöka definiera var gränsen ska gå för samfund som vill ha bidrag ligger nu alltså på högerregeringens bord.
När S-initiativet bereddes i riksdagens kulturutskott fick förslaget om demokrativillkor bara stöd av Miljöpartiet och Centerpartiet, enligt sajten Altinget.