– Vi kan ännu inte dra några säkra slutsatser, men de ljudnivåer som finns på förskolor är så pass höga att det absolut finns risk att hörseln påverkas om man vistas en längre tid inomhus.
Det säger Kerstin Persson Waye, professor i miljömedicin, till Svenska dagbladet om den vardag som majoriteten av små barn utsätts för. Tidningen konstaterar att buller numera regleras i lag på arbetsplatser, i trafik och i skolan. Men när det gäller den allra känsligaste gruppen, små barn under sex år, omfattas dessa inte av några regler.
Barn upplever många ljud starkare och mer distinkt än vuxna, konstaterar Kerstin Persson Waye.
– När vi började besöka förskolor såg jag att barnen höll för öronen vid särskilda ljud, till exempel vid högfrekventa toner som när någon skrek högt, men också vid skrapande, skärande ljud, som när någon åt med bestick på en tallrik, säger hon.
Forskning har visar att små barns axlar, huvud och öron är utformade annorlunda än vuxnas, vilket påverkar reflexerna kring hur ljud tas upp i hörselsystemet, skriver SvD.
Hörselgången hos små barn förstärker olika frekvenser vilket gör att starka ljud ofta upplevs som mer obehagliga. Ljudmiljön som förskolebarn utsätts för upplevs som okontrollerbar och oförutsägbar för dem, menar Persson Waye.
Gränsvärdet för buller för en person som arbetar heltid i industriell miljö är satt till 85 decibel. Starkare ljud än så kräver enligt Arbetsmiljöverket en rad åtgärder såsom hörselskydd och varningsskyltar. Enligt Persson Wayes är förskolebarn i medeltal exponerade för runt 84–85 decibel.
En ljudintensiv miljö påverkar också möjligheten till utveckling och inlärning.
– Under förskoleperioden sker en enorm utveckling av barns ordförråd och språk. Buller och höga ljudnivåer gör det svårare att urskilja ord och ljud som ska ge kunskap om hur ett språk låter.
SvD hänvisar till en stor studie där 4 000 förskollärare fick svara på om, och i så fall hur, de anser att höga ljudnivåer påverkade barnens beteende. 82 procent svarade att det påverkar barnen mycket eller ganska mycket.
– I en innehållsanalys kunde vi se att de upplevde att barnen blev mer utagerande, ofokuserade, otrygga och stressade. Det är väldigt sorgligt, säger Kerstin Persson Waye.