Ingen är som du, Herre. Du är stor, och stort och mäktigt är ditt namn.
Jeremia 10:6

Världen idag

Forskningsstödet beslutas av genusvetare och S-politiker

Att genusvetare sitter i den beredskapsgrupp som rekommenderar ifall genusvetenskaplig forskning ska få ekonomiskt stöd eller ej, är inget problem om man frågar Vetenskapsrådet. Inte heller det faktum att en politiskt aktiv person, socialdemokraten Ulf Bjereld, är med och tar beslut.

Nyheter · Publicerad 15:02, 6 dec 2018

En myndighet som tar beslut om statligt stöd till forskning är Vetenskapsrådet. Beslutsprocessen går till så, att en beredningsgrupp bestående av forskare bedömer en forskningsansökan utifrån ett antal kriterier och sedan ger en rekommendation till ett ämnesråd, som tar beslut om ifall forskningen ska få stöd eller ej.

Den som är ordförande för Ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap vid Vetenskapsrådet är S-politikern Ulf Bjereld. På Vetenskapsrådet ser man dock ingen risk att Bjerelds politiska engagemang skulle påverka hans beslut gällande vilken forskning som får stöd.

– För det första följer ämnesrådet den rekommendation som en beredskapsgrupp har gjort. För det andra sitter inte Ulf i rådet som politiker, utan som forskare. Ämnesrådets ledamöter utses av en elektorsförsamling som är tillsatt av Sveriges universitet och högskolor. Och oavsett vilken yrkesgrupp man tillhör har man rätt att vara politiskt aktiv, säger Kerstin Sahlin, huvudsekreterare vid Vetenskapsrådet.

Inte heller Ulf Bjereld ser någon risk att hans politiska engagemang skulle påverka hans uppdrag på Vetenskapsrådet.

– Jag har väldigt svårt att se hur det skulle gå till, säger han.

Mot genusvetenskaplig forskning har det kommit kritik gällande hur vetenskaplig forskningen är. Är detta något som ni väger in när ni tar beslut?

– De här beredningsgrupperna består ju av personer som är aktiva inom respektive vetenskapligt område. I de beredningsgrupper som bereder genusvetenskapliga ansökningar så finns det genusvetenskaplig kompetens, säger Kerstin Sahlin.

Är det inte ett problem att det är genusvetare som tar beslut om pengar till genusvetenskaplig forskning?

– Den beredningsgrupp där de flesta genusvetenskapliga ansökningar bereds, består av ungefär tio personer och där ingår inte bara genusvetare, utan även exempelvis etnologer och religionsvetare. Hela gruppen läser alla ansökningar och gör en gemensam bedömning.

Så fungerar processen gällande ekonomiskt stöd till forskning:

En forskare skickar in en ansökan till Vetenskapsrådet. I ansökan fyller forskaren bland annat i vilket ämne som forskningen avser och vilken beredningsgrupp som bör bedöma ansökan. En av nio beredningsgrupper, bestående av forskare som är tillsatta av ett ämnesråd, bedömer om forskningen uppfyller olika kriterier. Kriterierna avser bland annat kvalitet, meriter, nyhetsvärde och genomförande. Beredningsgruppen skriver en rekommendation gällande ifall forskningen bör beviljas stöd eller ej. Ämnesrådet tar sedan ett beslut baserat på beredningsgruppens rekommendation.

Eftersom genusvetenskap är tvärvetenskaplig, kan genusvetenskapliga ansökningar sändas in till olika ämnesråd, men de flesta sänds till Ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap.

I beredningsgruppen som tittar på ansökningen finns dels forskare inom gällande ämnesområde, dels forskare inom andra närliggande områden.

Källa: Kerstin Sahlin, Vetenskapsrådet

Hur kan vi se på när antisemitismen tilltar?

Ledare Judar i Europa Hela 90 procent av judarna i Europa anser att antisemitismen har tilltagit de senaste fem åren. De alarmerande siffrorna presenteras i en ny studie...