Reduktionsplikten framställs av anhängare som ett verktyg för hållbart klimat. Stefan Wirsenius, docent i miljö och resursanalys vid Chalmers i Göteborg, håller inte alls med och hävdar att reduktionsplikten snarare försämrar miljön.

– Mina studier visar att biobränslet på svenska nivåer är sämre för klimatet. Klimat- och miljökostnaden för biobränsle är att markanvändningen ökar vilket leder till avskogning av främst regnskog i andra länder, säger Wirsenius till tidningen Näringslivet.

2018 uppskattade Drivkraft Sverige att Sverige använde 30 procent av den globala produktionen av biodieseln HVO, eller 55 procent av produktionen inom EU. Detta biodrivmedel blandas sedan i dieseln på grund av reuktionsplikten.

– Om övriga världen skulle bete sig som Sverige hade det inte funnits någon regnskog kvar, hävdar Stefan Wirsenius.

Regnskog har skövlats i exempelvis Indonesien för att ge plats för palmplantager vars palmolja använts till produktion av biodiesel. I januari ifjol uppgav Dagens Nyheter dock att statistik visar att andelen råvara från oljepalmer i förnybara drivmedel minskat. Enligt Gröna mobilisters rapport Drivmedelsfakta 2022 bestod den HVO som såldes i Sverige 2021 av 8 procent palmolja och PFAD (biprodukt av palmoljeproduktion). 2019 låg inblandningen av palmolja och PFAD på 44 procent, uppger tidningen Vi Bilägare.

Debattören, entreprenören och författaren Henrik Jönsson påpekar att slakteriavfall är en annan betydande komponent i tillverkning av förnybart bränsle.

– Det vore onekligen intressant att höra hur Sveriges veganer ställer sig till att de eventuellt kör runt med djurrester i tanken. Sverige dammsuger andra länder på slakteriavfall för att kunna tanka hållbart, säger Jönsson på sin Youtubekanal.

Riksförbundet M Sverige, tidigare Motormännens Riksorganisation, vill däremot se högre reduktionsplikt än de nivåer Tidöpartierna nyligen presenterat.

– Vi hade hellre sett att man har kvar reduktionsplikten men sänker både energiskatt och moms, tar bort skatten på trafikförsäkringen och fyrdubblar glesbygdsavdraget på fordonsskatten, eftersom det är viktigt att minska vägtrafikens utsläpp, säger Carl-Erik Stjernvall i en mejlintervju med Världen idag.

Tidöpartierna talade initialt om att literpriset på diesel, tack vare minskad iblandning av biodrivmedel, kan sjunka med omkring 5,50 kronor. Inom drivmedelsbranschen är man mycket skeptiska till att priset kommet att sjunka så kraftigt.

– Ingen vet vad bensin eller diesel kommer att kosta ens om en månad. Det beror, förutom på råvarans pris, mest på drivmedelsbolagens agenda och på hur skatten sätts för 2024, säger Stjernvall.

Världen idag har tidigare berättat att drivmedelsjättar har satsat stort på att producera biodrivmedel och därmed kan ha ekonomiska intressen av en hög reduktionsplikt. Debattörer har frågat sig ifall bolagens skepsis till sänkt reduktionsplikt har med detta att göra.