Det är terrorforskaren och statsvetaren Magnus Ranstorp som tillsammans med socialantropologen Aje Carlbom kritiserar både studieförbundet Ibn Rushd och Folkbildningsrådet, utifrån en granskning som professorn Erik Amnås har gjort på uppdrag av rådet.

Frågan är hur Ibn Rushd lever upp till statens demokrativillkor och Ranstorp och Carlbom menar att förbundet inte håller måttet.

”Man hoppas kunna bygga upp ett islamiskt 'parallellsamhälle' som ska finnas i Sverige. Detta tydliggörs av IR:s egen terminologi där muslimskt liv ska särskiljas i ett så kallat 'muslimskt civilsamhälle'”, hävdar forskarna.

De pekar vidare på att de många inbjudningar av antisemitiska talare, som studieförbundet ska ha varit inblandat i sedan starten 2008, inte kan bortförklaras som ett utslag av att förbundet är ungt.

Ibn Rushds verksamhet tydliggör att Folkbildningsrådets bidrag har missbrukats och att rådet inte klarat av att göra den bedömningen, hävdar de.

Folkbildningsrådet tillbakavisar de båda forskarnas slutsats i en replik från föreningens ordförande Catharina Håkansson Boman och generalsekreteraren Maria Graner.

”Den bild som Magnus Ranstorp och Aje Carlbom målar upp av Ibn Rushd – med bidragsmissbruk och ett islamiskt parallellsamhälle – stämmer inte med verkligheten, skriver de.

Taleskvinnorna ifrågasätter inte de exempel på svagheter och felsteg från Ibn Rushds sida, som granskaren Erik Amnå lyfter i sin rapport, men konstaterar att de löpande följer studieförbundets arbete och har en dialog med dem.

”Ibn Rushd behöver vidta åtgärder för att komma till rätta med dessa problem, ett arbete som nu pågår”, skriver de.

Forskarna Ranstorp och Carlbom pläderar i sin debattartikel för att Folkbildningsrådet ska göras om till en myndighet, vilket de menar skulle öppna upp möjligheten för andra att granska rådets aktiviteter. Detta resonemang menar dock rådets representanter är missvisande och hänvisar till att de har blivit granskade av såväl Riksrevisionen som Statskontoret genom åren.

Folkbildningsrådet delar varje år ut cirka 1,8 miljarder kronor i statsbidrag åt i dagsläget tio olika studieförbund, enligt Amnås rapport. År 2019 uppges Ibn Rushd ha fått 27 miljoner kronor av dessa pengar, motsvarande 1,5 procent av studieförbundsanslaget.