Skolan väntas bli en tung fråga i det kommande riksdagsvalet. Bara hittills i år har regeringen lagt fram förslag om att begränsa utrymmet för konfessionella friskolor, minska friskornas skolpeng och om att reglera kösystemet till skolorna.

Andra åtgärder som ska öka likvärdigheten är de ändrade kursplaner för grundskolan som införs i höst, liksom förslag om att införa central rättning av nationella prov.

De flesta av dessa frågor togs upp när Agenda bjöd in forskare och politiker till en debatt om skolan på söndagskvällen. Bland annat ansåg skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) att de stora vinstuttagen från en del friskolekoncerner betydde att man ”sålt den svenska skolan på marknaden”.

Kristdemokraten Christian Carlsson menade att det visst går att ha vinstdrivande friskolor, men att alla skolor borde granskas hårdare utifrån elevernas kunskapsutveckling.

– Anledningen till varför vi ska tillåta fristående skolor att dela ut vinst är att valfriheten hade varit så mycket mindre utan friskolorna, sade han.

Olika syn rådde också på hur skolpengen ska förändras, och huruvida friskolorna kostar skattebetalarna mer eller mindre pengar.

En forskare som menar att friskolorna snarare hjälper kommunerna att spara pengar är Gabriel Heller-Sahlgren vid Institutet för näriongslivsforskning. Han har granskat hur friskolorna påverkar kommunernas totala kostnader för skolan.

– Resultatet tyder på att en högre andel elever i fristående skolor om något sänker kommunernas genomsnittliga skolkostnader per elev, sade han om sin granskning, som täckte perioden 1993 och 2018.

”Medan den kostnadsbesparande effekten av fristående skolor började uppstå först några år in på 2000-talet, och sedan ökade över tid under flera år, har den varit stabil sedan 2010”, står det i rapporten ”Friskolorna och skolkostnaderna”, som publicerades av Svenskt näringsliv 2020.

En slutsats som Gabriel Heller-Sahgren drar är att kommunerna ”blir mer kostnadseffektiva på grund av den konkurrens som uppstår när fristående skolor etablerar sig”.

– Då behöver de inte lägga lika mycket på skolväsendet som de annars skulle behöva lägga, sade han i Agenda.