Kunskapskrav, ordning och reda jämte konsekvenser av negativt beteende är utmärkande för utbildningsmodellen No excuses (Inga ursäkter). Den används i vissa offentligt finansierade friskolor i USA och England – framför allt i socioekonomiskt svaga områden – och har gett goda resultat.
– Man ser väldigt starka positiva effekter på kunskapsresultaten i de här skolorna, säger Gabriel Heller-Sahlgren, skolforskare vid Institutet för näringslivsforskning och London School of Economics, till Svenska Dagbladet.
Han har gått igenom flera studier av No excuse-skolor i USA, England och Chile på uppdrag av Svenskt näringsliv och sett att kunskapsresultaten i dessa skolor generellt är betydligt bättre än i andra skolor med liknande elevsammansättning.
Det är framför allt elever med utländsk bakgrund och utsatta grupper som gynnas av systemet. Den positiva effekten var också stark bland elever med särskilda behov.
Begreppet ”no excuses” handlar om att inga ursäkter för dåliga resultat eller dåligt uppförande godtas. Samma krav ställs på alla elever, oavsett bakgrund, livssituation eller förmågor.
Avvikelser bestraffas konsekvent med exempelvis anmärkning och kvarsittning, men skolorna har också belöningssystem för positivt beteende, och Heller-Sahlgren betecknar stämningen på skolorna som varm.
– Flera elever sade att de kände sig hemma i skolan, att den var som ett andra hem, säger han.
Enligt Gabriel Heller-Sahlgrens rapport, No Excuses – en skolpolitisk lösning för Sveriges utanförskapsområden, tyder amerikanska studier även på andra positiva effekter av No excuse-skolornas arbetssätt. Både brottsligheten och antalet oönskade tonårsgraviditeter minskade bland eleverna.
I sin egen forskning har han tillsammans med två andra forskare studerat en skola med samma inriktning i Bradford, som är en av Englands fattigaste städer. Slutsatsen var att studieresultaten på den skolan var avsevärt bättre än på andra skolor i området.
När den engelska skolinspektionen granskade skolan konstaterade de också att eleverna verkade känna sig trygga och att mobbning inte förekom alls.
Gabriel Heller-Sahlgren har även studerat hur svenska elevers resultat har förändrats sedan 2010 i internationella mätningar som Pisa. Tittar man på elever med minst en förälder född i Sverige är Sveriges skola ”bland de bästa i världen”, skriver han i Timbro-rapporten Kunskapsskolans återkomst.
Samtidigt har skillnaden mellan elever med svensk bakgrund och utländsk bakgrund ökat. Studien visar att elever i så kallade utsatta skolor presterar 94 poäng sämre än elever i icke utsatta skolor, vilket motsvarar kunskapen som inhämtas under nästan fyra år på högstadienivå, rapporterar tidningen Näringslivet.
– Jag skulle säga att de stora kunskapsskillnaderna mellan elever med svensk och utländsk bakgrund är den viktigaste skolpolitiska frågan i dag. Det är ett gigantiskt problem, säger Gabriel Heller-Sahlgren.