Den så kallade straffrabatten för unga mellan 18 och 20 år försvann den 2 januari i år. För 18-åringar handlar det om dubbelt så hårda straff jämfört med innan.
Slopandet av straffrabatten, som har varit politiskt omdebatterad i flera år och hårt kritiserad av tunga remissinstanser, välkomnas av Martin Lazar, kommunpolis med ansvar för det brottsförebyggande arbetet i Botkyrka kommun, söder om Stockholm.
– Det är nödvändigt och bra att man markerar tydligt från politiskt håll och tar bort straffrabatten, säger han.
Men med hårdare straff för unga gängkriminella ökar också pressen på de som är ännu yngre.
Lagändringen, som är en del av regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminaliteten, innebär att allt fler unga kommer att dömas till fängelse, med allt längre straff. Även livstid kan dömas ut för åldersgruppen.
Straffen för 15–17-åringar har däremot inte skärpts.
På gatan ökar nu trycket på minderåriga att begå allvarliga brott, eller ta på sig skulden för dem åt äldre gängkriminella.
– Nu öppnas nya möjligheter för dem att snabbare avancera i sin kriminella karriär, säger Martin Lazar.
De så kallade tröskeleffekterna var skäl nog att inte slopa straffrabatten, enligt den statliga Påföljdsutredningen från 2012. Sedan dess har utvecklingen i den organiserade brottsligheten blivit mer våldsam och systemhotande samtidigt som utförarna – langarna och skyttarna – blivit yngre, enligt polisen.
– De yngre är våldsammare. De saknar livserfarenhet, konsekvenstänkande och ser sitt liv väldigt kortsiktigt. De är naiva, och nu tar de beställningar och beslut som kommer att påverka deras liv en lång tid framöver, säger Lazar.
Oron för att tröskeleffekterna ska leda till att minderåriga i större utsträckning utsätts för påverkan av äldre kriminella delas av flera remissinstanser. Däribland Åklagarmyndigheten, Kriminalvården, JO och socialförvaltningen i Stockholm, för att nämna några.
– Med större tröskeleffekter finns risken att äldre personer inblandade i kriminella gärningar utnyttjar de som är yngre som får lägre straff, konstaterar riksåklagare Petra Lundh.
Hon är chef över Åklagarmyndigheten, men var också utredare för slopandet av ungdomsreduktionen, som den heter på korrekt författningssvenska. Utredningen kom fram till att tröskeleffekter är oundvikliga eftersom det inte finns några skäl att höja straffen även för minderåriga.
– Det finns inget i forskningen som stödjer att det skulle leda till minskad brottslighet.
Samma slutsats drog Petra Lundh förvisso även för åldersgruppen 18–20 år. Men som regeringens utredare hade hon i uppdrag att utreda hur, inte om, straffrabatten skulle slopas.
– Det är samhällets syn på brott och straff som har förändrats. Och det är främst en politisk fråga.
Så hur ska samhället möta ökat tryck på minderåriga?
– Man behöver se strängare på när vuxna utnyttjar barn för att de får lindriga straff – eller inga straff alls, vilket är fallet om de är under straffmyndighetsåldern 15 år, säger Petra Lundh.
Riksåklagaren önskar sig ett nytt brott i lagboken: ”främjande av ungdomsbrottslighet”, ett förslag som också presenterades i Gängbrottsutredningens betänkande i augusti.
Brottet kan handla om att anlita, betala eller överlämna vapen till personer under 18 år för att brott ska begås. Straffet föreslås ge upp till fyra års fängelse.
– Det skulle ge ett tydligt signalvärde, säger Petra Lundh.