”När ska myten om en konsekvenslöst utlevande sexualitet som självklart progressiv och frigörande slutligen dö?”
Det frågade sig nyligen skribenten Saga Cavallin i en kulturartikel i Expressen.
”Arvet efter metoo ser ut att bli en sexuell kontrarevolution”, konstaterar hon och hänvisar till undersökningar som antyder att intresset för att leva i celibat växer snabbt.
Trots att ”fri sexualitet” aldrig varit mer accepterat syns ett mönster bland unga i flera länder. De sexuella förbindelserna tycks minska.
”Allt pekar mot att vi i västvärlden är involverade i att förhandla fram ett nytt, konservativt sexuellt kontrakt, bestående av antingen total avhållsamhet tills du hittar en partner eller på förhand uppgjorda samtyckesformulär”, skriver Cavallin som tror att vi nu står inför ett paradigmskifte.
Lisa Magnusson på Dagens nyheter ser också hon hur det som skulle innebära kvinnors frigörelse slagit tillbaka mot kvinnorna.
”Inte heller begriper jag varför det är familj och barn som anses vara en självklar kvinnofälla, att det förväntas att varje modern kvinna ska vilja jobba så mycket som möjligt”, skriver hon i en krönika.
Hon nämner kända vänsterfeminister som Nina Björk och Liv Strömquist som belyst den sexuella revolutionens baksidor. Dejtingappar som Tinder har gjort att andra människor ses som slit- och slängvaror där det hela tiden kan finnas någon bättre ett knapptryck bort.
Det är ett enormt misstag, skriver Magnusson, att inbilla sig att långa, intima kärleksrelationer i sig någonsin varit problemet.
”Ingen vinner på den nya ordning där det mest förbjudna är att vilja något mer och djupare, och där inga förpliktelser får föreligga – även männen förlorar på detta. För närhet och stabilitet är inte ett kvinnligt behov, utan ett mänskligt”.
Bland de som kritiserar utvecklingen lyfts ofta den israeliska sociologen Eva Illouz fram. Tidigare i år intervjuade Aftonbladets kultursida Illouz om hennes senaste bok ”The end of love” där hon visar på resan från ett samhälle där trofasthet varit centralt, till att många nu lämnar en relation när lusten och känslorna tryter.
Ilouz varnar för vad den konsumistiska synen på sex och relationer gör med oss.
– Dejtingplattformarna är i själva verket inte intresserade av att du blir ihop med någon. De vill att du använder deras tjänst och stannar kvar på den. Otillfredsställelse är inbyggt i själva designen, säger hon i intervjun.
Den sexuella revolutionen har fört med sig en helt ny syn på vad ett förhållande är, skriver den kristna författaren och litteraturvetaren Josefin Holmström i Svenska dagbladet.
”Och jag tror att både kvinnor och män har fått betala ett högt pris för det”.
”Modern feminism … ta för sig sexuellt-feminismen, den så kallade sexpositiva feminismen, vad har den någonsin gjort för oss? Ingenting”, skriver hon.
Under rubriken ”Tinder har förstört mitt liv” frågade sig Svd-redaktören Victor Johansson nyligen i samma tidning om människans shoppingbeteende leder fram till romansens död.
”Skadade av marknadskulturen väljer vi våra partners likt varor, konsumerar varandra och går vidare när känslorna förbrukats”, skriver han.
Författaren Lyra Koli menar i en essä på Sveriges radio att det är porrlobbyn som arbetar med begrepp som ”sexpositiv” för att få all kritik mot porr och objektifiering av kvinnor ”att framstå som sexnegativ”.
I apologeten Stefan Gustavssons bok Nakna utan att blygas skriver han om den sexuella revolutionens misslyckande. Att separera kärlek och sex har inte levererat den frihet som utlovades.
– I verkligheten är detta i dag ett område där vi ofta sårar oss själva och varandra, har han sagt till Världen idag.
Bibeln är inte sexfientlig utan bejakar lusten och det kroppsliga, men den visar att platsen för detta är äktenskapet.
– Den sexuella revolutionen har inte visat sig vara lösningen, något som kan väcka nyfikenhet inför ett annat förhållningssätt.