Fler än åtta barn får idrotta – men inte ha aktivitet i kyrkan

Det finns inga antalsbegränsningar för barn att ses i idrottshallar och träna, och när det gäller andra kultur- och fritidsaktiviteter är det också fritt fram.

Men om samma barngrupp skulle vilja gå över tröskeln till en kyrka och där sjunga en kristen sång eller be en bön, är större grupper plötsligt emot reglerna. Då gäller i stället max åtta personer och det blir en så kallad allmän sammankomst.

Detta besked har Brålanda pastorat fått från länsstyrelsen i Västra Götaland, och man har därför valt att göra en DO-anmälan.

– Jag menar att detta är en diskriminering från en statlig myndighet värd att uppmärksamma. Jag har hört att också andra länsstyrelser har gjort samma uppdelning, säger kyrkoherden Thomas Holmström till Världen idag och berättar att han också skickat sin skrivelse till kulturminister Amanda Lind (MP).

I det ursprungliga mejlet till länsstyrelsen ville en medarbetare i Brålanda ha besked om hur man skulle göra med sina barngrupper

”Vi undrar om vi nu kan dra i gång lite försiktigt med våra grupper och hur många deltagare och ledare får samlas till träffarna? Vår verksamhet innefattar sång, bön, bibelundervisning, lek, kreativt skapande, fika och socialt umgänge.”

Där påtalas också den stora längtan många av barnen har att delta i aktiviteterna i kyrkan och att det handlar om barnens välmående.

I sitt svar skriver länsstyrelsen i Västra Götaland:

”När det gäller barn- och ungdomsverksamheter som inte är religionsutövning bedömer vi vara kultur- och fritidsverksamhet och för dessa finns det för närvarande inga särskilda begränsningar i covid-19-förordningen.”

Länsstyrelsen skiljer på verksamhet med eller utan ”religionsutövning”.

”Om ni bedömer att er barnverksamhet är en sådan religionsutövning som är öppen för allmänheten så gäller för tillfället ett maxantal om 8 deltagare”.

Thomas Holmström vill nu veta om det verkligen är acceptabelt att diskriminera en verksamhet bara för att den innehåller moment av religionsutövning.

– Som människor har vi många behov, men att sport eller kultur skulle vara viktigare än andliga behov, det kan väl ingen myndighet uttala sig om? Det är orimligt, samma regler borde gälla.

Han önskar ett uttalande från DO där det klargörs att man inte kan särbehandla grupper med verksamhet som ger rum och uttryck för kristen tro.

Världen idag har varit i kontakt med Folkhälsomyndigheten vars jurister anser att frågan om eventuella skillnader i reglerna för barnverksamhet inom fritid kontra religion ligger hos polisen, eller just hos länsstyrelsen. Den senare har tillsynsansvaret för pandemiregelverket.

Att Länsstyrelsen i Västra Götaland tolkar reglerna på detta sätt innebär inte att alla länsstyrelser i landet gör samma bedömning.