Den 47-årige afghanen dömdes först i december av tingsrätten i Gällivare, till livstids fängelse, för att tillsammans med sina tonårssöner ha dödat en 20-årig landsman på en buss i Kiruna.

Dådet, där 20-åringen fick ta emot 99 knivhugg längst fram i bussen inför både busschaufför och passagerare, har fått stor uppmärksamhet på grund av sin brutalitet, men också på grund av bakgrunden.

Den nu dömde mördaren ska nämligen under en längre tid ha hotat mordoffret på grund av misstankar om att hans fru skulle ha varit otrogen med 20-åringen. Både frun och 20-åringen, som var arbetskollegor, ska ha tillbakavisat denna anklagelse, och 20-åringen bad även om hjälp av såväl socialtjänst som polis på grund av hoten.

Myndigheternas agerande, där de inte lyckats skydda den numera avlidne, har nu granskats av Sveriges Radios program Kaliber.

Ytterligare en aspekt i fallet som har väckt uppmärksamhet är det faktum att den morddömde mannen inte har dömts till att utvisas till hemlandet Afghanistan, av vare sig tingsrätten eller hovrätten. Anledningen är nämligen Migrationsverkets bedömning att mannen tidigare konverterat från islam till kristendom, och därmed skulle utsättas för livsfara om han skulle skickas till Afghanistan, vilket domstolarna tagit fasta på.

Enligt den färska domen från hovrätten i Övre Norrland var det dock bara tre av fem dömande som köpte Migrationsverkets bedömning: de tre lagfarna. De två nämndemännen höll däremot inte med.

Världen idag har varit i kontakt med en frikyrka i Kiruna som meddelar att 47-åringen och hans familj tidigare deltagit i verksamheten där, men att de inte gjort det på senare år, sedan 2017.

Tidningen Dagen uppgav också i en artikel i september att de varit i kontakt med en frikyrkoförsamling som via e-post meddelade att 47-åringen döptes 2014 och då var ”mycket hängiven” och ”deltog i praktiskt arbete”. Även mannens fru ska ha döpts, men efter att familjen fått uppehållstillstånd ska de inte ha kommit till gudstjänsterna lika ofta och från och med 2017 inte alls.

Pingstpastorn Christian Mölk tycker att det bör göras en ny bedömning av den morddömde 47-åringens tro och tidigare konvertering.

– Jag tycker det finns all anledning för migrationsverket att göra en ny utredning, säger han till Världen idag.

Christian Mölk har blivit känd för sitt engagemang för utvisningshotade kristna konvertiter. Han betonar att han själv inte alls känner den nu dömde 47-åringen, och inte heller situationen utöver sådant som framkommit i medier. Med tanke på det som hänt så menar han dock att det förefaller rimligt att Migrationsverket utreder mannens förmenta konvertering på nytt.

– När det kommer en ny omständighet kan man göra en ny prövning. Man behöver nog titta närmare på det. Sedan vill jag tillägga att jag inte tycker att någon ska utvisas till Afghanistan, säger Mölk.

Pastorn förklarar att det som är kärnfrågan för Migrationsverket i bedömningen om huruvida någon kan utvisas eller inte, är ifall personen har en genuin anledning till att fortsätta utöva sin nya tro efter att ha återvänt till hemlandet. Han påpekar också att utövandet kan uttrycka sig i vad man inte längre gör, som att inte längre gå till moskén.

– Om de yttre uttrycken fortsätter när du kommer till hemlandet är du i behov av skydd, för du har rätt att utöva din tro, förtydligar han.

Mölk har själv suttit i samtal med en mängd personer som tidigare varit muslimer och som i stället velat döpas till Jesus Kristus. Han konstaterar att det är svårt att bedöma om en person verkligen har omvänt sig till Jesus eller inte, och att det tar tid.

– Det är något som vi pastorer försöker ägna tid åt. Och här tycker jag att migrationsverket behöver ta in mer experthjälp. De gör allt för ofta felbedömingar. De vet inte hur den kristna tron ofta tar sig uttryck, säger han.

När dopkandidaterna ifråga berättar om sin tro brukar han själv försöka ta reda på om de verkar ha haft något genuint möte med Jesus, som till exempel att de blivit helade, upplevt bönesvar eller fått en ny inre frid.

– Har man ingen sådan upplevelse brukar jag vilja vänta med dop. Jag tror inte vi ställer samma krav på svenskar som vill bli döpta, konstaterar Christian Mölk.