Marias jungfrufödsel har blivit ett diskussionsämne i sociala medier sedan Equmeniapastorn Esther Kazen, generalsekreterare för Sveriges ekumeniska kvinnoråd, skrivit ett inlägg på Instagram.

”Julberättelsen börjar med en tonårsgraviditet – kanske den mest debatterade och omdiskuterade graviditeten i historien” inleder Kazen.

Hon fortsätter med att skriva att Marias oskuld och jungfrufödsel har varit centrum för berättelsen och att det förvisso kan ha varit så det gick till.

”Men. Vad händer med berättelsen om det nu inte var så? Vad händer om hon blev gravid eftersom hon hade sex med någon hon var förälskad i – Josef eller någon helt annan – eller om hon blev våldtagen?” skriver hon.

Enligt Esther Kazen, som går under namnet "feministpastorn", skulle julberättelsen kunna vara ”ännu större” om så var fallet: Om Gud föddes som ett barn som ansågs värdelöst, om Maria blev ihågkommen för sin styrka snarare än för sin oskuld och om Josef var en bonuspappa som ”inte frågar var barnet kommer från utan till 100 procent tar sitt föräldraskap på allvar – oavsett hur de blev familj”.

Kazen skriver slutligen att hon anser att ”julberättelsen visar en familj utanför normen där kärlek är viktigare än blodsband”.

Inlägget har över 1 000 gilla-markeringar och en stor mängd kommentarer. Bland kommentarerna finns både de som hyllar och de som ifrågasätter synsättet.

En annan som tycker att pastorns tes är problematisk är teologen Stefan Gustavsson, direktor för Apologia. I ett inlägg på Facebook påpekar han att julevangeliet inte är en skönlitterär text, utan en historisk berättelse med verkliga personer. Skulle vi byta ut Maria och Josef mot oss själva skulle vi tycka att det var kränkande och ”ett gravt fall av historieförfalskning” att få höra att någon påstod att våra barn var ett resultat av våldtäkt eller otrohet när så inte är fallet, menar han.

”Andra människor har inte rätten att fabulera så om mitt och min familjs liv”, skriver Gustavsson.

”Om detta gäller om oss alla vanliga små människor, hur mycket mer gäller det då inte om händelserna och personerna vid Guds Sons inträde i världen?” fortsätter han.

Att göra om julevangeliet utan historiska argument är, enligt Gustavsson, inte att göra berättelsen större, utan ”att ägna sig åt historierevisionism”.

Till Världen idag säger Gustavsson att Jesus hade kunnat få mänsklig natur på olika sätt och samtidigt ha en gudomlig natur.

– Men det är egentligen en ointressant fråga. Frågan är: Vilket sätt valde Gud? Och då valde han att bli människa genom att en kvinna blev gravid utan en mans medverkan.

– Och det är förstås ett starkt sätt för Gud att illustrera det fullständigt unika med den här personen, fortsätter han.

I sitt inlägg poängterar Gustavsson vidare att det, enligt de historiska skrifterna, inte stämmer att Josef inte frågade var barnet kom ifrån och att poängen med julevangeliet inte är att visa ”en familj utanför normen”.

Han påpekar slutligen att den som vill hitta på en egen historia är fri att skriva en roman.