Migrationsverket gör prognosen att totalt 80 000 skyddssökande kommer att komma till Sverige under helåret 2022. I en tidigare bedömning trodde man att det skulle komma 76 000 bara under första halvåret.

Att färre flyr beror på en mängd variabler, säger Mikael Ribbenvik.

– Generellt kan man säga att i konfliktsituationer är det fler som flyr i början av en konflikt.

Enligt integrations- och migrationsminister Anders Ygeman (S) har Rysslands reträtt från Kievregionen haft dämpande effekt på flyktingströmmarna.

– Då blev konflikten mer begränsad till östra och södra Ukraina. Skulle kriget återigen expandera får man nog räkna med att fler kommer söka sig till Europa, säger han.

Hittills har drygt 34 000 ukrainska medborgare ansökt om skydd i Sverige. 1 800 har sökt asyl och 32 900 har ansökt inom ramen för EU:s masskyddsdirektiv. Cirka 25 000 ukrainska medborgare – motsvarande 80 procent av ansökningarna – har beviljats uppehållstillstånd. Den stora majoriteten är fortsatt kvinnor och barn.

– För tillfället är antalet personer som ansöker om skydd i Sverige stabilt. Det innebär att vi just nu har en god kapacitet för mottagande, säger Anders Ygeman.

Samtidigt, påpekar Mikael Ribbenvik, är bilden över mottagandet ”helt annorlunda” än vad man brukar se under flyktingsituationer. Framför allt beror det på att människor antingen söker sig till länder där de har släktingar, eller stannar i grannländer till Ukraina.

– I Norden ligger våra grannländer över oss med fler ukrainska sökande per capita.

Skillnaderna mellan de nordiska länderna kan bero på andra saker.

– Det finns saker vi hör från ukrainarna själva. Vissa säger ”vi vill inte vara i Sverige för det är inte ett Natoland, vi vill hellre till Norge och Danmark”. Vissa andra kommer till Sverige och Norge, inser hur dyrt det är och åker kanske tillbaka till Polen där det är billigare att leva, säger Ribbenvik.