Saliga är de som hungrar och törstar efter rättfärdighet, för de ska bli mättade.
Matteusevangeliet 5:6

Världen idag

”Extremister stärks när religion skyddas i lag”

Alla begränsningar av rätten att kritisera religion tenderar i själva verket att stärka extremister. Det skriver Jacob Rudenstrand, biträdande generalsekreterare i Svenska evangeliska alliansen (SEA) på sajten Kvartal.

”De internationella exemplen visar faran i att låta lagen och polisen tvinga oss till att respektera religiösa känslor”, skriver han.

Nyheter · Publicerad 07:51, 17 sep 2020

Diskussionen om yttrandefrihetens gränser har fått förnyad fart i och med den danske politikerns Rasmus Paludans planer på att bränna en koran, först i Malmö och sedan i Stockholm.

”... att bränna heliga skrifter eller förlöjliga någons gud eller profet är knappast ett konstruktivt sätt att bedriva religionsdebatt. Men upprörda känslor kan inte utgöra yttrandefrihetens gräns. Samtidigt är det detta som kan riskera att ske i svallvågorna efter de rapporterade koranbränningarna i Rosengård och Rinkeby”, skriver Jacob Rudenstrand i Kvartal.

Han hänvisar till den polisanmälan mot Rasmus Paludan om hets mot folkgrupp som 18 muslimska församlingar i Malmö lämnat in. Där skriver de att författningen ger dem ”frihet att tro på vad vi vill utan att någon öppet attackerar och medvetet förnedrar våra religiösa övertygelser och känslor”, och ifrågasätter ”att brännandet av böcker verkligen kan vara en del av mötes- och yttrandefriheten”.

”Om polisen fastslår att brott har begåtts utifrån denna anmälan kan detta även bekräfta provokatörernas tes att Koranen har en juridisk särställning i Sverige”, kommenterar Jakob Rudenstrand.

Faktum är, skriver han, att hädelselagar och begränsningar av religiös kritik internationellt sett tenderar att stärka extremister och tysta alternativa röster. Det visar författarna Nina Shea och Paul Marshall i boken Silenced: How apostacy and blasphemy codes are choking freedom worldside, som ger exempel på hur framför allt muslimer anklagas för att ”förnedra islam” eller såra ”religiösa känslor”.

I Sverige fanns fram till 1970 skydd mot religionskränkning i lagen om trosfrid, vilken ersatt den tidigare lagen mot hädelse.

En politiker som redan år 2000, och sedan 2005, uppmanade regeringen att låta utreda en lag mot religionskränkning är kristdemokraten Tuve Skånberg.

I en interpellationsdebatt med dåvarande justitieministern Thomas Bodström (S) år 2005 argumenterade han för behovet av en ny lag, eftersom lagen om hets mot folkgrupp ”visat sig vara obrukbar för att skydda medborgarnas legitima rätt att slippa se sin tro eller trosutövning kränkt”.

Till Världen idag skriver Tuve Skånberg i ett mejl att just bränning av koraner eller biblar av heliga skrifter dock borde sortera under yttrandefriheten.

”Min tänkta lag mot religionskränkning skulle inte vara applicerbar på bibel- eller koranbränningar, utan snarare på hets mot religion. Hur mycket vi än ogillar bränning av heliga skrifter bör det vara tillåtet”, skriver han.

De internationella exemplen visar faran i att låta lagen och polisen tvinga oss till att respektera religiösa känslor.

Ett folk som bejakar kallelsen att både synas och höras.

Ledarkrönika ”Vi för vår del kan inte hålla tyst med vad vi har sett och hört” (Apg 4:20). De här orden – Petrus... torsdag 26/11 00:00

Hur påverkas Europa och Israel av amerikanska presidentvalet?

Israelkommentar Trots juridiska efterspel och pågående rättstvister kring röstningsförfarande i det amerikanska... torsdag 26/11 00:00

Över 200 000 visningar av ”The blessing”

Musik. Den svenska versionen av välsignelsesången ”The Blessing”, sjungen av en ekumenisk virtuell kör på... onsdag 25/11 15:00

Många tror att problemet fortfarande stavas Israel

Israelkrönika I lördags lade den i nuläget mest kände sångaren i Egypten, Mohamed Ramadan, ut en bild på...