Ekot har i två omgångar publicerat delar av ännu sekretessbelagda filmer från haverikommissionens dykningar i somras.
I den första filmen visar närbilderna bland annat hur delar av fartygskonstruktionen på vissa ställen är svarta och böjda. Det har av experter förklarats som eventuell gravrost samt direkta skador som kan ha skett när fartyget slog i botten.
Lars Ångström, tidigare miljöpartistisk riksdagsledamot som varit engagerad i Estonia-frågan genom åren, menar att den senare teorin nu inte längre stöds.
– Med tanke på att det är både svärtat och att plåtar och balkar är förvridna så går det inte att utesluta detonation, säger han till Ekot.
Filmerna visar för första gången även det andra hålet i Estonias skrov, ett 20-tal meter längre akterut från det hål som avslöjades i en dokumentär förra året.
Hålet är stort och öppet och ser ut att ha slitits upp i kontakt med något vasst.
– Jag vågar inte säga mer än att det ser ut som om det är en uppfläkning av något, att man träffat på något vasst föremål, säger Olle Rutgersson, professor emeritus i skeppsteknik, till Ekot.
I veckan presenterades också resultatet av de undersökningar av Estonias bogvisir som genomförts av den oberoende forskargruppen Fokus Estonia.
”Bevisen för att bogvisiret sprängdes loss från fartyget är otvetydiga,” sammanfattar gruppen fynden på sin Facebooksida.
Bogvisiret, som förvaras på Muskö örlogsbas, ska under kort tid ha utsatts för stark hetta, säger Lars Ångström vid en presskonferens på Sjöfartshistoriska museet i Stockholm på onsdagen.
Det menar han syns både på fotografier och en 3D-undersökning av bogvisiret, liksom genom analys av olika delar av bogvisiret som finns magasinerade i Karlskrona.
– Dessa skador kan inte ha orsakats av mekaniska stötar [...]. Den enda förklaring vi ser till detta slags skador i det här området är en detonation, säger Lars Ångström när han visar fotografier av bogvisiret.
Haverikommissionens officiella förklaring till att Estonia sjönk är att bogvisirets låsanordningar och gångjärn brast till följd av belastningarna av ett flertal mycket kraftiga vågslag mot visiret.
Fokus Estonia tog några av delarna från magasinet för analys vid ett universitetslaboratorium i Norge. Där fann man tecken på att materialet deformerats till följd av starkt tryck och mycket hög värme, förklar Ida Westerman, professor i metallurgi vid NTNU, under presskonferensen.
– Vi vet inte om exposionen ägde rum innan fartyget sjönk, eller på havsbottnen, säger Lars Ångström.
Världen idag berättade förra veckan om att en ny, estnisk privatexpedition har avgått med sikte på förlisningsplatsen för Estonia. Expeditionsledare är den förre estniske statsåklagaren Margus Kurm, som tror att myndigheterna har mörkat uppgifter om katastrofen.