Kriterierna för medlemskap i Nato är bland andra att landet är en demokratisk nordatlantisk rättsstat som delar Natos mål och värderingar samt, i enlighet med Natos kapitel fem, bidrar med försvar om ett medlemsland angrips.

Att ”straffa sig ur” Nato ser ut att vara en svår uppgift. Ännu har inget land uteslutits sedan Natos bildande 1949.

– Vad jag har läst finns det inte någon sådan uteslutningsklausul, säger Jan Hallenberg, som är expert på USA och internationell säkerhetspolitik.

– Nato är en organisation som ska fatta beslut via konsensus – alla ska vara överens. Samtidigt kan man väl inte utesluta möjligheten om 29 medlemmar tycker att den trettionde är fullständigt hopplös.

Turkiet, Natomedlem sedan 1952, agerar inte sällan på ett sätt som bekymrar övriga medlemsländer. Konflikten med Natokollegan Grekland, närmandet till Ryssland samt en auktoritär regim är några av stötestenarna.

År 2009 bromsade Turkiet Natos utnämning av dansken Anders Fogh Rasmussen till generalsekreterare – enligt medier på grund av ilska över karikatyrer av Muhammed. I samband med det misslyckade kuppförsöket i Turkiet 2016 höll Nato noga koll på den demokratiska utvecklingen i landet.

Beläget vid Svarta havets södra kust, med landgräns till både Syrien och Iran, har Turkiet under många år inhyst amerikanska militärbaser.

– Säkerhetspolitiskt har Turkiet ett viktigt strategiskt läge, konstaterade Malena Britz, forskare på Försvarshögskolan, i en intervju med Svenska Dagbladet 2016.

Detta faktum gör att övriga Natoländer ogärna vill stöta sig med den turkiska regimen.

– Det är valkampanj i Turkiet nästa år. Att president Erdogan kommer att förlora, så att det blir en mer hanterbar ledning – det tror jag är förhoppningen i Washington, säger Jan Hallenberg.

Ett land som självmant inte längre vill vara medlem i Nato kan begära utträde. I Natos artikel 13 framgår att ett land kan lämna Nato ett år efter att en uppsägning av medlemskapet lämnats in till USA.