Debatten om legalisering av cannabis blossade nyligen upp när den kristdemokratiska partistyrelseledamoten och EU-parlamentarikern Sara Skyttedal i en debattartikel pläderade för att undersöka bland annat folkhälsonyttan med en legalisering.
Fred Nyberg, som är seniorprofessor i biologisk beroendeforskning vid Uppsala universitet och i över 40 år har forskat på vad droger gör med hjärnan, konstaterar att växten cannabis har använts både som rusmedel och medicin i årtusenden. Men något stöd i vetenskapen för att en legalisering skulle främja folkhälsan ser han inte.
Vad gäller den medicinska nyttan är det framför allt den smärtstillande effekten av att röka torkad cannabis, så kallad marijuana, som har förts fram i modern tid. Men enligt Nyberg har förhoppningarna på drogen som ett effektivt smärtstillande läkemedel grusats när vetenskapen på senare år har undersökt saken.
– Generellt sett så tas de smärtstillande effekterna ofta ut av de negativa effekterna, förklarar han.
Den ruseffekt som gjort cannabis populär beskriver Nyberg som en euforisk upplevelse, som även kan upplevas som lugnande och bidrar till att brukaren tillfälligt kan tolerera och hantera smärta lättare. Men samtidigt påverkar drogen motoriken och koordination negativt, vilket är en effekt som liksom den smärtstillande effekten kan ligga kvar i flera dagar och göra brukaren trafikfarlig.
En annan risk, som potentiellt kan drabba en person redan första gången den röker marijuana, är risken att få en psykos. Nyberg nämner en studie som publicerades för några år sedan och som visade att personer som frekvent hade använt cannabis med hög koncentration av det aktiva ämnet THC löpte hela fem gånger så hög risk att utveckla psykos som normalpopulationen.
Vid långvarig användning finns vidare risk för försämrat minne, och framför allt unga riskerar att få lägre IQ, eftersom cannabis påverkar hjärnans utveckling negativt. Därtill finns risken att bli beroende, vilken också har visat sig vara störst för unga, där upp till 25 procent av tonåringar som dagligen röker cannabis visat sig bli beroende.
Utöver dessa olika sorters påverkan på hjärnan har det dessutom visat sig att cannabisanvändning ökar risken för både akuta och kroniska hjärt-kärlsjukdomar, samt att man kan få negativa effekter på lungor och andning.
– På sikt kan man utveckla kol, konstaterar professorn.
Ett argument för laglig cannabisanvändning som har använts i USA är att personer som får röka cannabis skulle avstå från att dricka större mängder alkohol, berättar Nyberg. Två stora studier, omfattande sammanlagt nära 30 000 personer, slog dock hål på myten i fråga.
– Det visade sig att de som rökte marijuana hade lättare att gå in i ett beroende av alkohol. Jag tror det är att det känsliggör hjärnan för andra droger, säger han.