Resolutionen antogs med 75 röster för och 14 emot, medan fem delegater lade ner sina röster. Den ende svensk som röstade emot var Sverigedemokraten Markus Wiechel.

Resolutionen, som heter "Privatliv och familjeliv: att uppnå jämlikhet oavsett sexuell läggning", är inte tvingande för de 47 medlemsländerna. Den vill säkerställa att hbtq-personer och deras familjer ryms inom den lagstiftning som rör andra familjer, par och barn, till exempel vad gäller arv, ägande och sjukvård.

Bland annat önskar man att samkönade par ska ha samma tillgång som andra ogifta par till konstgjord befruktning i de länder där lagen tillåter detta.

Resolutionen rekommenderar inte medlemsländerna att legalisera samkönade äktenskap, men uppmanar dem att "se till så att samkönade par har tillgång till ett särskilt juridiskt ramverk för erkännande och skydd av deras föreningar".

Medlemsländer uppmanas också att "avstå från att ändra författning eller lagstiftning som skulle kunna förhindra erkännandet av samkönade äktenskap eller andra former av regnbågsfamiljer, och att istället överlåta sådana förslag åt den lagstiftande församlingen eller den högsta domstolen".

Texten använder sig ofta av uttrcket "regnbågsfamiljer", men utan att definiera det.

Rapporten hade tagits fram av den svenske tidigare riksdagsmannen och socialdemokraten Jonas Gunnarsson, i Europarådets kommitté för jämställdhet och icke-diskriminering.

– Nyheten är att man ska garantera att regnbågsfamiljer, samkönade par, eller familjer med transpersoner jämställs med andra familjer och inte diskrimineras på grund av sexuell läggning eller könsidentitet, säger han till Europaportalen.

– Vad som också är unikt är att resolutionen uppmanar medlemsstaterna att de måste se till det i lag finns stöd att legalisera unionen mellan två människor, till exempel med samboskap, partnerskap eller äktenskap.

Enligt Europaportalen var det första gången sedan 2010 som Europarådet röstar i frågor som rör hbtq-personers rättigheter.